Äntligen. Jag och min syster – tack för sällskap.! åkte ner mot Folsberga imorse, och landade hemmavid omkring 23. Många biltimmar är med andra ord vad dagen bestått av, men det har varit värt det utan minsta tvekan. Det pirrar i magen av glädje, och jag vet inte riktigt vart jag ska börja… När vi...