Kategoriarkiv: Annat

hur mycket tål ett människohjärta.

10670139_716762798394938_606153680934939097_nIMG_9919

Dåligt med blogguppdatering, bergochdalbaneliv och huvudkaos.
Och precis när jag trodde jag börjat få ordning och början till bättre,
så besannades en av mina värsta mardrömmar.

Tar det aldrig slut på elände?

Escott, min älskade, fina, speciella och vänligaste Escott.
Har blivit hundbiten.
Hundbiten, och sen sprungit iväg.
Det har letats efter honom hela dagen, och hela kvällen.
Men inte ett spår, någonstans.
Jag vet inte var han är, om han lever,
eller hur skadad han är.
Jag vet bara att det gör så inihelvete ont i hjärtat att jag knappt
vet vart jag ska ta vägen och att oron, oron som jag lärde känna i vintras,
åter är tillbaka.

Det får inte vara sant, att jag förlorar två av mina familjemedlemmar
inom loppet av några månader.
Det får inte vara sant.
Kom hem nu Escott.
Kom hem, utan livshotande skador och borra ner dig
i min famn som du brukar.

Tårarna tycks aldrig ta slut, det värker i hela kroppen.
Och jag undrar, hur mycket tål ett människohjärta egentligen?

Det känns som att mitt ska sprängas.

att släppa taget för en stund.

IMG_7956

En veckostart med många timmars pluggande inför metodtentan,
med virvlande löv utanför fönstren, promenadtid i blåsten
och kvällshäng & hundbabbel hos en vän.

En helt vanlig måndag,
och samtidigt alldeles ovanlig.
För det är så lugnt i huset,
och det är bara en hund bredvid mig i soffan.

Igår eftermiddag åkte Diezel nämligen med gulliga,
rödhåriga Marlene-lillasystern Martina upp till Tornedalen.
Han ska vara där ett tag.
För att få bara-vara-hund, vara i centrum och överösas av all den kärlek han förtjänar,
för att slippa det ständiga vardagsflängandet, tränings&tävlingskraven han inte  riktigt fixar,
och för att undvika att ännu mer av hans stress & ljudkänslighet smittas över till Elvin.
För att slippa den irritation & stress hos mig som jag vet att hösten kommer innebära i och med
C-uppsatsen, och som han direkt känner av och tycker är jobbig.

IMG_8003
Diezel älskar livet som allra mest när han får hänga med på allt, springa i timtal i skogen,
slipper kämpa om hundraprocentig uppmärksamhet och
där vardagen är enkel och inte leder till stress och knepiga överslagshandlingar.

När det då dyker upp någon med ett hjärta där det finns en plats ledig,
med massor av tid att lägga på en fyrbent men som inte vill hålla på med hundsport,
som bor i de norrländska skogarna & mer än gärna vill prova på det här med att ha egen hund,
då skulle jag inte kunna stå ut med mig själv om jag inte lät Diezel få uppleva det.
Drömlivet för en sådan som han.
Ungefär så som vi hade det förr, bara han & jag.
Det är för hans skull, men också för Elvins skull.
Och även för min egen & det ständigt gnagande samvetet,
över att inte riktigt räcka till. Över att just nu inte riktigt kunna
ge min älskade den där sortens vardag som just han mår bäst av.

De som känner Diezel väl tror jag förstår mig.
Jag hoppas i alla fall att ni gör det.
För alla känslor som jag lyckats trycka undan under dagen,
väller just nu fram som en flod av tårar och jag känner mig som världens största svikare.
Trots att det inte betyder föralltid, att jag kan hämta honom imorgon om jag vill
och trots att jag mentalt förberett mig under väldigt lång tid, så är det just precis nu förbannat
jobbigt att inte ha den där svarta, lurviga pälsen att fläta in fingrarna i.

Men den enda det här är jobbigt för, det är mig själv.
Diezel lever ju loppan i norrland & Elvin har redan funnit en lägre växel.
Innerst inne vet jag ju att det här var ett klokt och väl övervägt beslut,
det tar nog lite tid bara, att landa i det.

när man snöar in på det här med bröllop.

IMG_2592

När man sitter och redigerar bröllopsbilder dagarna i ända,
och har vänner omkring sig som pratar bröllop, så blir det ju lätt att man snöar in på just det.
Bröllop, alltså.

Och om ni frågar mig,
så är bröllopsdagar något av det allra vackraste som finns.
Med alla glada människor och alla kläder & detaljer som hör bröllop till,
men det mest speciella är ju ändå stämningen i luften.
Hela atmosfären som fylls av så mycket känslor på en och samma gång.
Värme, kärlek, spänning, nervositet, förväntan, lycka.
Allt.
Och det är det, som gör att jag tycker så mycket om bröllop.
Att få ta del av allt detta.

Untitled-2

Och allt detta bröllopsfunderande ledde in mig på tanken om presenter,
för är det något som är svårt att köpa, så är det väl ändå presenter.
Oavsett om det handlar om en present till ett brudpar, en vän eller någon annan,
så tar kreativiteten ibland slut.
Och man står där, utan en aning om vad man ska ge.

”Något personligt, något annorlunda… men vad?”

52sofiegustafsson_looanna&tomas

En sida som verkligen har har unika gåvor är sajten Köpa en stjärna
Där kan man köpa en stjärna och ge till någon omtyckt – jo, det är faktiskt sant.
Man väljer ut en stjärna bland några olika alternativ och ger den valda stjärnan ett namn innan den sedan ges bort. Själva presenten fås sedan i form av ett stjärncertifikat med koordinater.
En minst sagt udda, men ändå väldigt charmig gåva!

Andra bra presenttips, är, såklart – fotografier.
Man kan ju faktiskt aldrig, aldrig få för många bilder.
Ett kollage med foton från ett speciellt tillfälle, en stor förstoring på någons husdjur eller barn,
presentkort på en fotografering, en fotobok med väl utvalda favoritfoton…
Det finns massor av möjligheter.

IMG_1433

Så, några presenttips från en som snöat in på bröllop, alltså.
Och som funderar över om det inte vore strålande idé att ta skrivande,
fotografi & bröllopsglädje ytterligare ett steg, och starta ett bröllopsmagasin
tillsammans med grannen, om några år. För att gå all in, lixom.

Dagdrömma, ja.
Det är tur att man får göra det,
hur mycket man vill till och med. ;-)

skogen.

skog1

Appropå ett inlägg som skrivits på Häromi.se gällande hundhälsa, så funderade jag över just det ämnet,
under morgonens promenad med prinsarna.
Jag funderade över det, medan de två galna sprang omkring
bland stenar och mossor, i en skog som badade i solljus.
Jag kan ibland få en släng av dåligt samvete, när jag ser hur många som är så duktiga att regelbundet kolla upp sina hundar hos kunniga hundfysioterapeuter, simträna, vibba och aktivt fysträna och massera sina hundar.
Dåligt samvete, för att jag är så himla dålig på just allt sådant.
På att aktivt jobba för att förebygga skador osv.

IMG_8043

Men medan jag gick där i skogen, och såg mina hundar glatt härja omkring.
Så kände jag, att vi har ju klarat oss väldigt bra från skador, och de är i fin fysisk form ändå.
Utan att jag aktivt fokuserar på det, och trots att jag valt att prioritera både
mina pengar & tid på andra sätt.
De får långpromenera, träna och spendera mycket tid utomhus varje dag.
De får motionera på olika typer av underlag & springa i otrampad terräng. Springa i djupsnö vintrarna & simma i sjön på somrarna. Jag strävar alltid efter att hålla dem i lagom hull (vilket för mig innebär att de hålls ganska tunna för att inte bära på något extra), de har fina pälsar, är välmusklade och det blir överösta av kärlek varje dag.

skog2

Kanske, skulle de må ännu bättre om jag gjorde
fler aktiva val för att hålla dem i form genom andra typer av fysträning och dylikt.
Men så länge de är friska, rörliga, skadefria, glada och så pass jämnt musklade att jag själv inte känner något annat. Så puttar jag bort mitt dåliga samvete, och fortsätter såhär.

Med massor av tid i härliga skogar,
bland stenar och mossor.

Inlägget är i samarbete med Häromi

det där med vardagslyx.

IMG_4854 IMG_4858

Det finns många olika former av vardagslyx.
Det där extra skimret, som kan göra en dålig dag bättre,
och en bra dag, extra gnistrande.

För mig,
är en sorts vardagslyx, att få krypa ner i soffans bästa hörn.
Med en rykande kopp te & några bitar choklad på armlängds avstånd.
Helst med en av mina fyrbenta, sovandes tätt intill,
medan jag bläddrar i ett alldeles färskt inredningsmagasin.
Sköna HemLantliv och Drömhem
är mina favoriter.
Jag älskar att inspireras!
Och visst är det trevligt med bloggar och artiklar på nätet,
men för mig,
finns det inget bättre sätt att få lite nya inredningsidéer än genom att bläddra i diverse inredningstidningar.
Jag älskar att kunna bläddra & titta nära,
medan jag drömmer mig bort till det där stora huset jag själv ska äga en dag.
Och medan jag suckar över vackert porslin, textilier och andra inredningsdetaljer som magasinens välskrivna texter och vackra fotografier, skvallrar om.

IMG_4866 IMG_4875

Ja, att insupa inredningsinspiration, låta diverse idéer ta form i hjärnan medan jag svävar bort,
framåt i tiden till mitt hus på min gård,
samtidigt som jag äter en chokladbit till.
Det, är vardagslyx för mig.

Vad än vardagslyx är för Dig,
så kom ihåg, att unna dig det ibland.

chokladhimlen.

IMG_3481

IMG_3471 IMG_3478

IMG_3487 IMG_3488

Spontanitet är trevligt!
Igår – middag hos Marlene inklusive våra tre knäppa djur, vin & hejande på Idol-Jens.
Idag sovmorgon och promenadtid i solen innan vi åkte på Uppsala-roadtrip. Så mysig stad!
Vi besökte Choklad & kaffefestivalen och gick omkring och bläddrade i fina choklad-böcker, provsmakade massor av gott, och konstaterade att vi nog ska satsa på att öppna en egen chokladbutik i framtiden. Minnsann.

Underbart bra lördag, kort & gott.
En förbaskat fin vän & himlen för den som tycker om choklad, lixom.
Det säger ju sig själv att det är en vinnande kombo.

big days will come.

IMG_0104 IMG_0111

Somnade om lite väl länge, efter att Marlene hade hämtat sina hundar imorse. Ops. :-)
Tycker inte om att sova bort härliga morgontimmar, egentligen, men behövdes det imorse, så var det väl så då.
Dricker sent morgonkaffe, och nynnar på en så himla bra låt, som jag bara måste dela med mig av.
Duktiga Paulina gick på samma högstadieskola som jag, strax utanför Östersund.
Om hon fortsätter såhär, kommer hon bli något stort, tror jag!

HÄR hittar ni musikvideon.
Varning för att ni kommer gå och nynna på låten hela dagen. :-)

Bruks SM 2013.

IMG_0044
IMG_0022

Helgen spenderades i Mantorp, där jag kikade på Bruks-SM för första gången.
En himla bra helg blev de. Många vänner & bekanta fanns på plats, så kul att träffa alla!
Lite shopping blev det såklart också. Med tanke på alla grejer som fanns, var det svårt att låta bli.
Några nya träningsgrejer rikare blev jag därför!
Det var dessutom roligt att se människor gå runt med kassar med mina bilder på, när de handlat hos Tarja & Lyckliga Hunden. :-)

Jag & Lotta tältade, och som de ”vana” campare vi är, flöt allt självklart på precis som det skulle. Eh.
Kanske inte. Men vi frös inte ihjäl & det regnade i alla fall inte!
Skämt åsido, det var faktiskt riktigt mysigt att bo i tält, och mycket skratt blev det. :-)

IMG_0086IMG_0080

Helgens bästa, var ju ändå den spännande avslutningen på skyddet.
Så jämnt i toppen, men det blev Towa & Arko som plockade hem guldet, för tredje året i året. Helt galet!
Så roligt att få se det på plats, och det gick verkligen inte att hålla tårarna borta när det stod klart
att hon vunnit & hon sken som en sol, med glädjetårar rullandes nedför kinderna.
Säkert sagt det förr, men hon är verkligen en stor förebild!

IMG_0057
IMG_0101
IMG_0068

IMG_0071

miljöträning & gofika.

 IMG_2705IMG_2694

Igår förmiddag mötte jag upp Karin i stan för miljöträning med Elvin & Triss.
Det blir verkligen så mycket mer motiverande & roligare med sällskap.
Busfröna fick gå igenom centralstationen, undersöka broar, galler-ramper, statyer & fontäner (det blev nog favoriten hos E:barnet).
Träna platsliggning i Vasaparken, kolla på bussar, balansera på bänkar & höra ljud, buller, skrammel, hög musik av olika sorter. KUL. :-)
Elvin var lite skeptisk till rulltrapporna på tågstationen & vi behöver fortsätta jobba på att han ska ta hundmöten med en nypa salt.
Att han lite för sällan går i koppel här hemma, blir ju även desto tydligare i stan, men i övrigt skötte han sig fint, och tycker att allt är spännande.
Undersöka bör man, annars dör man, typ.
Jag och Karin avslutade förmiddagen med fika, och hundarna uppskattade det nog lika mycket som vi.
Det var två trötta små som tog igen sig vid våra fötter. Finisar.

IMG_2696

 

liten prinsessa.

vera4vera2vera3IMG_6260vera1
Kusinbarnet Vera, 8 månader & söt som socker! 

Julen är över, och det nya året närmar sig med stormsteg.
Någon slags sammanfattning av ett händelserikt 2012 måste bli av, men inte ikväll.
Kanske imorgon, eller dagen efter det.

Jag sitter och kämpar mot tröttheten, vet egentligen inte varför.
Men ibland blir det så, att man fastnar vid datorn ändå, lixom.
Ni vet säkert hur det är.

Jag åkte skidor med Diezel tidigare idag, han är fantastisk verkligen, som alltid går in för uppgifter hans ställs inför, men sån otrolig glädje.
Och det finns inte mycket som slår, att i tystnad, snabbt susa fram genom ett vintervitt narnialandskap tillsammans med sin bästa vän.
Elvin fick också testa på att dra lite för första gången, och skötte sig fint. Jag hoppas han kommer uppskatta det lika mycket som Diezel så småningom!

Annars går norrlandsdagarna åt till att umgås med släkt & de där vännerna man inte träffar lika ofta numera.
Men fortfarande tycker lika mycket om, såklart.
Och det är alltid lika härligt, när man träffar dem man inte hört av på ett tag,
och det är precis som vanligt.
Riktig vänskap, tror jag det kallas.

hundsporten & musikhjälpen.

Sista hel-lediga dagen på ett bra tag är över, och jag har samlat in så mycket positiv energi under dagen som jag bara kunnat.
Rullade mot Stockholm i morse, som sagt, tillsammans med Lina&Kristian och Josefine.
Beundransvärt att de två förstnämnda (inte fullt så hundfrälsta) stod ut med mitt & J’s hundbabbel i baksätet under hela resan, haha. :-)
Dagen gick alldeles för fort medan vi kikade på duktiga hundar, förare & massor av prylar.
Och, såklart, träffade många fina människor.
Små ord kan göra mycket, och jag är så enormt glad över de vänner och bekanta jag har omkring mig.
Värme i hjärtat av att få träffa flera som jag saknat!

Och, så slutar det ju aldrig bli roligt att träffa sådana som känner väl,
och på samma gång inte alls. De där man lär känna via bloggandet, ni vet.
Tyckte mig se ett välbekant ansikte, och som tur var, så kände jag igen rätt,
det var Alma och ingen annan. :-) Så roligt att ses i verkliga livet!

Väl hemma igen har jag pussat på mina prinsar & följt de sista timmarna av musikhjälpen.
Vi hundsportare samlade totalt in över 160,000 kr och jag är verkligen imponerad av de engagerade tjejerna som drivit detta, kika in här lixom.
Hur underbart?
Hundmänniskor är de allra bästa, så är det bara!

ullaredsdagar.

Igår kväll landade jag hemmavid igen, efter en minisemester av bästa sort.
Jag och Linda har Ullaredshoppat så det stått härliga till.
Härregud – det fanns ju allt och lite till där.!
En hel del julsaker har införskaffats, så jag skulle helst vilja börja julpynta nu direkt.
…med tanke på att jag inte kommer vara här över julen borde jag ju kunna börja redan nu, eller hur. ;-)

Förutom att nästan-tömma plånböckerna så har det skrattats & babblats & druckits bubbel på vårt himla fina lilla rum.
Rekommenderar verkligen Sweet Dreams B&B strax bredvid varuhuset.
Gulligaste stället jag bott på tror jag, även om jag var lite rädd att det spökade där med tanke på gungstolen, barnvagnen & Valdemar.
Men det gjorde det inte. Vad jag märkte av i alla fall…
Himla skönt var det faktiskt att komma iväg lite sådär mittiveckan, och ladda batterierna.
Så uppmärksam som jag var på dagens föreläsning har jag inte varit på länge, skönt!

& hundarna då? jo de var trötta & verkade vara helnöjda efter att ha spenderat ett par dagar med Eva & Esther.
Bättre kunde de inte haft det, så det var guldvärt att de fick vara där verkligen! ❤

henrik fexeus & känslan av att hamnat helt rätt.


Jag hade planerat att skriva lite om dagens lydnadstävling,
som direkt efteråt kändes som något som var endast katastrofdåligt,
men som nu i efterhand, ur ett lite vidare perspektiv,
faktiskt inte var så dålig ändå.
Det behövs ibland, att man tar ett steg tillbaka,
& ser på saker ur andra vinklar.
Men just nu, har jag inte ork eller ro att skriva mer än så.

Kvällen spenderades i Västerås Konserthus för en föreställning med Henrik Fexeus.
Vet ni inte vem han är, så kolla upp det genast. (…ja, NU.)
Han är fantastisk, helt jäkla fantastisk.
Och det var bland det sjukaste jag upplevt.
Jag, Linnéa & Camilla, var alla tre mållösa när vi gick ut.
Att man kan påverka människan så mycket, utan att människan ifråga vet om det,
det är läskigt och häftigt och fascinerande på
en och samma gång.

Jag läser verkligen helt rätt program, den saken är säker!

Mer om tävlingen imorgon, sov gott fina ni.

midsommar.

Tänkte bara kika in & önska mina vackra läsare en underbar midsommar!
Vi inväntar Eva för att sedan åka vidare till Örebro och Linda, kommer bli topppen, med finväder, tokiga hundar, god mat & självklart – jordgubbar!

Kram på er!

lydnadskurs & fitnessfight.

Ligger i soffan med ett trefärgat bustroll sovandes bredvid mig, och känner mig slut i både kropp & huvud.
Klev upp tidigt och prommade med pojkarna, mörkt i alla fönster & alldeles stilla. Bästa sättet att väcka kroppen till liv på!
Därefter bar det av till Enköpings Bk, där hela dagen tillbringats i växlande väder. Lydnadskurs för Towa Lindh stod på schemat.
Sist jag gick för henne var det med Elvin, idag var det Diezels tur. Och åh, så himla givande!
Gillar verkligen hennes tänk, det passar mig fint. Och Diezel också för den delen, då han svarade väldigt bra på hennes metoder.
La främst fokus på fria följet och gripanden av apporterna idag, och har fått många verktyg att använda mig av nu, för att få rätsida på saker och ting.
Känns så bra!
Roligt förövrigt att träffa aussiefolk som jag tidigare endast sett via bloggar. :-)

När jag kom hem körde jag ett träningspass med mig själv – fick något jävla ryck häromdagen, och fick för mig att jag skulle utmana mig själv ordentligt.
Anmälde mig därför till Fitnessfighten vilket innebär en timmes styrke+konditionsträning varje dag i 30 dagar. Galenskap.
Har kört tre dagar nu, och har redan träningsvärken from hell.
Men jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag gav upp, så det är inga andra alternativ än att hålla ut de resterande 27 dagarna. ;-)

att våga.

Tog och klippte av mig håret idag.
Jag har ju ändå inte gjort något annat än att ha det i en toffs på sistone, så det kändes som att det vara lika bra att klippa av det.
2012 är ju förändringarnas år menar jag. ;-)
Ovant, men jag blev grymt nöjd. Som Lina sa ikväll: det är ju lixom DU!
Och ja, det känns lite så faktiskt.

Verandagrejat lite har jag gjort också, gosat med grannens urgulliga lilla kaninunge,
druckit chai, städat inför helggäster och pluggat alldeles för lite.
Min dag, helt enkelt.
Imorgon fredag – redan. Woah, hinner inte med.

Blir svårt att somna ikväll, har fortfarande adrenalinkick efter min makeover. Haha.
När bästa frisörMalin frågade om jag verkligen kände mig säker: Ja va fan, kör. Vågar jag flytta 50 mil, så vågar jag klippa av mig håret.

Så mitt råd till er – VÅGA. :-)