sprudlande.

Inget i världen går upp mot er två!

Vilka gulliga kommentarer ni lämnat, fina människor.
Ni vet väl om att det bara är att komma hit på en fika & andas lite lantluft om ni har vägarna förbi Västerås? :-)

Hade supertrevlig mellokväll med vin och god mat hos Eva igår.
Inte speciellt insatt i mellocirkusen, men jag tycker Loreens låt är grymt bra och därmed en välförtjänt vinnare!
Söndagen har vigts åt fårvallning & ponnyhoppning. Gilla på bägge!
…en smula hästlängtan infann sig dock igen. Alltid jobbigt när den gör det, måste jag erkänna.

Grabbarna grus skötte sig fint hos fåren, Diezel hade tuffat på sig lite, och tyckte inte att det var fullt lika jobbigt som sist, samt började få lite grepp om situationen.
Roligt att se. :-)
Och Elvin… Ja, jag blev nästan tårögd över hur fint han jobbade & hur bra han lyssnade.
Förra gången flyttade vi bara på dem lite i koppel, men idag var han lös vilket var så skönt,
för då blev jag tvungen att inse att jag kan lita på honom, han gör inget dumt.
Elvin jobbade med att runda ulltussarna och balansera, och jag med att försöka placera mig rätt och hitta känslan.
Inte helt enkelt och ibland vet jag inte vad jag själv gör. Men det blev bättre och bättre.
Små steg för mänskligheten, men stora steg för oss!

Det är i alla fall så fantastiskt jävla underbart för att vara helt ärlig
att se, och få kvitto på, bland fåren
att allt arbete jag lagt på Elvin i vardagen faktiskt gett något.
Allt slit har uppenbarligen lönat sig vilket leder till en sprudlande glädjekänsla i hela mig.
Självklart kommer vi möta motgångar i vallningen också framöver,
men det känns nu som att jag börjat arbeta mig igenom honom och knäckt flera av nötterna i vardagen,
och därav tror jag inte att problemen som ev kommer uppstå hos fåren inte blir riktigt lika tuffa att lösa.
Spekulationer, jag kan ju knappt något om vallningen egentligen. Den som lever får se!
Jag är i alla fall stolt som tuppen över min pojke och det är viktigast för mig. ♥