kör bara kör.

Fina grabbgänget!

Ögonen går snart i kors, så trött är jag.
Men efter en heldag utomhus är det okej att vara helt slut. Faktiskt.

Igår kväll hämtade jag upp Julia & hennes korthåriga collie Kaj vid tåget.
Trots att det bara var andra gången vi sågs, kändes det som att jag träffat både henne och Kajan många gånger tidigare.
Och jag undrar, kommer man någonsin sluta förundras över det här med alla underbara människor man träffar via bloggar?
Jag tror inte det, för jag tycker det är lika intressant varje gång. Det faktum att man kan känna någon väldigt väl, och samtidigt inte alls. Och det faktum att man kan bli fantastiskt bra vänner bara genom att följa varandras liv genom bild & text. Jag tycker att det är häftigt, och jag är så glad att jag började blogga den där dagen för många år sedan. Om jag inte hade gjort det, är jag övertygad om att mitt liv sett helt annorlunda ut just nu… Jag hade varit utan flera av mina närmsta vänner, och troligen utan Elvin också.
Fascinerande är det, livet!

Julia & Kaj, Kaj & Julia.
Så himla fina ihop!

Jag och Julia hann med en hel del under hennes dygn i Västerås, babbel och skratt i mängder, och lydnadsträning i olika former.
Lite picknick, shopping, fotograferande & träningsplanerande hanns också med.
Vi tränade lydnad för Towa ett par timmar tidigare idag, och åkte därifrån taggade & med bra känsla.
Alla tre hundarna jobbade på bra och köpte Towas tips så länge jag och Julia slutade curla… Att det ska vara så svårt, lixom. ;-)
Det känns som att lydnadsframtiden ser ljus ut, och bitarna faller på plats, en efter en, sakta men säkert, med båda pojkarna.
Jag har fått en massa verktyg att använda när olika problem uppstår, så nu ska det nötas, nötas, nötas.
Fy fasen vad roligt det är med lydnad, och vad givande det är att träna hyfsat regelbundet för samma grymma instruktör.
Pepp var ordet, nu kör vi järnet.!

Jag & mina stjärnor. Fotade av Julia.