ellabella uppflyttad till klass treeee!

IMG_1984 IMG_1987

Klev upp sådär omänskligt tidigt imorse, efter en lång stunds övervägande
(är det verkligen värt att köra flera timmar till Ockelbo, själv, en tidig jäkla lördagsmorgon, för att tävla lydnad…?).

Iväg kom vi, jag och hundarna. Och det var ju tur det.

Diezel satte nästan full pott på gruppmomenten (10/9,5). SÅ glad.
Äntligen kändes han helt trygg, även på tävling.

Jättetaggad sedan innan de var vår tur, vi gick & gick & gick fritt följ för att han skulle gå ur sig lite innan, men utan större framgång.
Överlag var det mycket frustration i början av programmet – vilket leder till grästugg.
Vid metallen råkade han sedan ’glömma’ ta hindret tillbaka, aldrig hänt förr,
han måste ha trampat snett, slagit i en tand vid gripandet eller något som fick honom ur balans.
En nolla blev det även vid dir.apporten då han tuggade gräs vid konen & därav var ofokuserad, så att han inte såg högerapporten sedan.

Jättenöjd dock, över att jag kunde stanna honom & dirigera om, när han först sprang åt höger, när rutan var åt vänster.
OCH så har jag såinihelvetenöjd över 10:orna på vittringen & fjärren.
Trots att han tyckt vittringen varit jättejobbig på träningarna i veckan (men löst det efter någon tugga gräs),
så gick han ut lugnt & metodiskt och gjorde det så himla fint idag på tävling,
jag fick nästan tårar i ögonen när jag såg att det var rätt pinne han kom med.
Och han såg så himla stolt ut.<3
Vi avslutade med att domaren sa att hon var avundsjuk på hans fina fjärr & undrade om jag kunde dela med mig av mina knep.
Då blev jag glad, och vi kunde gå av planen med en bra känsla,
även om besvikelsen såklart ändå gnagde lite, över att det inte gick hela vägen.
…den här gången heller.

Nåväl. Bara att ladda om.

Elvin var ju också anmäld. Debut i klass 2.
Efter en förmiddag i bilen, var han ju inte i sitt bästa lydnads-mood, snabbt konstaterat.
Han fick i all fall hänga med ute vid planen så länge det gick, köra igenom moment vid sidan av och gå en promenad,
i hopp om att lite energi skulle hinnas göras av med.

Det gick sådär, och platsliggningen blev en jäkligt jobbig historia med en pipande Elvin, som såg ut att ha myror i HELA kroppen.
Två andra hundar klev upp, o hämtades av sina förare, vilket ledde till en ganska orolig stämning.
Tyst var han inte, och lugnt låg han inte, men han låg kvar de tre långa minutrarna, puh.

IMG_1963 IMG_2003

Dags för lydnaden sedan.
(här ger jag cred till mig själv som inte grämde mig det minsta över att vi bara fick en sjua på platsen! Det brukar ju vara typiskt mig, annars. )
Och härregud. Visst att Elvin alltid är glad & taggad när vi tränar, men inte SÅHÄR!
Vi gick verkligen in i en bubbla under programmet.
Han fick inte möjlighet till minsta utsvävning mellan momenten,
jag vågade knappt ens andas ”bra” då det kändes som att han skulle kunna flippa ur precis när som helst.
Vid apporteringen passade han på att lattja lite och jag tänkte att ”nej fan – nu drar han säkert ett ärevarv”, inte för att det är något han gjort,
men man såg den där busblicken glimma till i ögonen.
Som tur var, kom han på sig själv. ;-)

Men fasen alltså. Trots att han var så speedad, så var han så häftig att gå med på planen idag, Elvin.
Det var KUL att tävla!
Ni som känner honom, vet ju hur flamsig han blir när det slår över…
så faktumet att han höll sig precis under det läget, med bra fokus gjorde mig stolt!
Jag blev ännu mer glad när jag såg betygen sen, och vi fick stå högst upp på pallen.
Åh, är så glad! Lydnadsmålet med honom för i år är uppnått,
trots att det stundvis känts som att vi inte skulle kunna tävla på flera år.
Nu har vi lite smått & gott ur klass3&Elit att kunna testa och pyssla med inomhus i höst & vinter, KUL!

Jag är så tacksam för att jag har så många omtänksamma & duktiga träningsvänner,
utan peppning, inspiration & hjälp från er, skulle jag och grabbarna inte komma framåt det minsta.
Hoppas ni förstår hur värdefulla ni är! :-)

Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *