Det börjar kännas som vår på riktigt nu.
Med fågelkvitter, barmark & värmande solstrålar.
Och livet, det känns…
starkare i mig nu, på något vis.
Förstår ni hur jag menar?
Trots att hösten & vintern inte på långa vägar kändes
lika jobbiga som året innan,
så känns livet ändå än mer… färgglatt & innerligt nu,
när våren är på ingång!
Och veckan, den har varit härlig.
Roliga jobbdagar, fritid med människor
jag tycker mycket om, och så en del hundträning.
Att känna det där lyckoruset över att träna hund igen,
är så himla härligt & efterlängtat.
…Noomi har kikat lite på Marlenes får, gått ett par korta spår
& lite smått petat på några lydnadsmoment.
Hon är väldigt sansad och tänker mycket, både hos fåren & i spåret.
Det ska bli så roligt att få utvecklas tillsammans
med henne framöver!
Jag & hundarna kom för en stund sedan in från kvällspromenad
under en glittrande stjärnhimmel.
Får man någonsin nog av att titta upp mot stjärnorna?
Jag tror inte det.
Jag kan verkligen titta hur länge som helst…
Det är som att titta in i en eld,
förtrollande på något sätt.
–
Nu i alla fall, nedkrupen i sängen med tunga ögonlock.
Både Diezel & Noomi sover redan, och jag ska snart göra detsamma.
Planen är att kliva upp tidigt imorgon, för att försöka bli så klar som
möjligt med det urtråkiga flyttpackandet.
S O M jag längtar tills allt är klart & på plats i nya lägenheten.
Ännu en flytt, ännu ett nytt kapitel.
Jag hoppas & tror att det kommer bli bra,
det där.