Torsdagsbabbel

Började dagen med lydnadsträning tillsammans med Tina & Petra. Skönt och nyttigt att slippa träna själv.!
Gick både upp och ner; fria följet som brukar kännas bra, kändes väldigt ofokuserat till en början. Mot slutet koncentrerade han sig dock bättre. Fick lite kloka tips av Tina kring stegförflyttningarna som jag ska ta åt mig av – och förhoppningsvis minska risken för att jag slår knut på mig själv!
Rutan trasslade och jag blev irriterad… Är det en omöjlighet att befästa det där jäkla momentet? Det känns värdelöst att behöva backa tillbaka till targeten med jämna och ojämna mellanrum. Önskar jag visste vad det är jag gör fel.
Fjärren kändes helt okej. Trots hans väldigt utsträckta teknik lyckades han idag få hyffsad ordning på skiftet ligg-stå-sitt.
Lite platsliggning och sittande i grupp passade jag på att träna också, nu när vi hade störning. Nemas problemas trots att det var länge sedan han körde en lång plats. Skönt!!

Vi åkte hem och hade lite dö-tid hemma innan jag blev rastlös och tog med Diezel ut på skidtur i snöyran. Härligt.!
Blev dock väldigt paff när vi hade kommit en bra bit upp i skogen – hörde något skrapande bakom mig, och trodde jag hade kört på en sten. Vände mig om och fick till min stora förvåning syn på Indra!  Hon hade sprungit ifrån pappa på deras promenad, och sprungit ikapp mig och Diezel hela vägen upp till skogen. Jag som trodde hon hade dålig kondis… HA! Vilket skämt. Hon var inte ens trött efter springturen, och sprang glatt med oss en bit till innan vi vände och åkte hemåt. Tokhund. Hon slutar aldrig att förvåna… ;)

Kvällen har innehållit utbildningsletande och funderande – vet dock inte om jag har blivit särskilt mycket klokare, men man kan alltid hoppas. Nu blir det film & te. Förhoppningsvis lyckas jag hålla ögonen öppna hela filmen, känns lite osäkert just nu… *gäspar*

Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *