Det finns mycket jag tycker om att göra, flera saker jag brinner för.
Men jag kom till slutsatsen ikväll, med solen i ögonen & islandshästhovar klapprande mot gruset,
att det finns ingenting som får mig att må så bra som att sitta på hästryggen.
Bara då kan jag släppa alla krav helt och hållet, och njuta av livet & att jag är jag.
Att jag är jag, och att just jag får spendera massor av tid med en av de charmigaste & mest nyfikna små hästar jag träffat.
En ganska medioker lördag vändes till en väldigt fin sådan, tack vare Fiola.
Hon tycktes till och med känna igen mig när jag kom till hagen ikväll, och hjärtat tog ett litet skutt av glädje. ♥
Underbart fin hästis <3
Det låter ju hur bra som helst!
Vad gullig hon ser ut, men liiiiten!!
Så mysigt! <3