freedom far as I can see.

Sedan sist,
har löven blivit gulare & vindarna kyligare.
September har närmat sig sin mitt och hösten är här med
krispig luft, svamp i skogarna & mörkare kvällar.

Jag har tänt ljus i hela lägenheten,
och njuter av att det börjar skymma utanför.
Och så blickar jag tillbaka på bilderna från förra helgen.

Det blev då en tripp till norr,
och ett par dagar i fjällen tillsammans med
Camilla, Sara, hennes Weimaraner Hirvi & mina två.

Vi åkte till Skäckerfjällen!
En plats bortanför Åre som jag hört om från
olika håll sista tiden, men aldrig förut besökt.
Jag hade läst att det kunde vara blött, och det var det.
Så efter att först börjat vandra mot Strydalen, ändrade vi oss,
rullade en bit längre bort, och tog istället leden mot Mansjön.
Den var bättre spångad, och vi tog oss ganska snabbt upp på fjället.

Ett par härliga dagars vandring & en blåsig tältnatt.
Därtill, en helt magisk solnedgång, skratt, prat,
tid i tystnad, lyckliga hundar & ett vackert höstfjäll att
insupa så mycket vi bara kunde av.

Ett första, men absolut inte ett sista besök till
vackra Skäckerfjällen, alltså.

Och trots att det bara var en vecka sedan,
så funderar jag redan över om det inte kan tänkas
hinnas med en fjälltripp till,
innan hösten övergår till
vinter…