föralltid kan vara sant.

Trots promenad & frukost har jag inte riktigt vaknat till liv ordentligt ännu… Sitter och gäspar, och dricker te i hopp om att få lite energi.!
Planerar att köra ett kort träningspass med grabbarna grus innan jag åker iväg för att ägna dagen åt fotografering.

Hade en finfin dag igår, med stadshäng, mjukglass & bio med Sandra & långpromenad med Elin och prat om allt mellan himmel och jord,
och det kändes nästan som förr.
Förr, när vi gick långpromenader flera gånger i veckan hon och jag, när de 53 bilmilen bara var några kilometer, och endast några minuter på cykeln när man var liten och cyklade riktigt snabbt för att slå rekordet.
Tiden går och människor förändras, men vissa vänskapsband, de där som har trådar lite starkare än andra, bryts ändå inte av.

Är det inte fantastiskt?