Kategoriarkiv: Emrick

julkänslor.

Julmusik klingar ur högtalaren, kattungarna som börjat bli stora nu, ställer till med bus
som vanligt, och jag, jag dricker te, blundar, och låtsas att det ligger snö utanför fönstren.
Vi är inne i vår första julmånad på gården, efter en November som försvann i ett nafs
med sovrumsrenovering & födelsedagsfirande av J.
I helgen knåpade jag ihop några kransar till dörrarna, vi satte upp en ljusslinga
och jag var en sväng på julmarknad och inhandlade ett fårskinn
(önskar att jag hade råd att fylla hela huset på en gång, det är ju så ljuvligt).
Julkänslorna börjar infinna sig lite smått, med andra ord.

Och idag är jag ledig! På en måndag.
Inget som hör till vanligheterna för min del,
så jag njuter till fullo.
Kanske blir det lite fix hemma, en loppistur, eller en lång, lång promenad i skogen med Nompan.
Eller något annat. Vi får se, helt enkelt.

Jag ska nog passa på att fundera, och kanske skriva lite också,
för att sammanfatta året som gått & blicka framåt.
Det är ju bara några dagar kvar nu, på 2019.
Ett händelserikt år, på gott & ont.

Vad är ert bästa från året som gått?
Mitt är såklart att vi flyttat hit ut, och katterna.

Älskar förövrigt tapeten vi valde till sovrummet.
Boråstapter Anno Nora.

sensommarljus & höstlängtan.

Lämna ett svar

Trots att det tar över halvtimmen att åka till och från jobbet numera,
så känns både mornarna & kvällarna längre här ute.
(Ja, det kan förstås hända att jag säger annorlunda i vinter när allt är becksvart här)
Jag vet inte riktigt vad det är som gör det. Men jag antar att det är en kombination av att ha
naturen utanför dörren tillsammans med tystnaden, trivseln, här&nukänslan
och att det fixas & donas med saker mest hela tiden. Tiden fylls väl.

Och tänk att Augusti månad snart har passerat, och sommaren med den.
Vår första sommar på gården, som varit alldeles ljuvlig och på samma gång
innefattat så mycket oro & sorg. Precis så som livet är.
Glädje, sorg, lycka, besvikelse. Allt får plats.
Livet rullar på, även utan Diezel, men hans finns med i minnet hela tiden.
Såväl hemma, som på jobbet, där kollegor & deltagare ofta nämner honom.
Det glädjer mig. Att han gjorde avtryck hos så många.

Jag är tacksam,
över att livet i samma veva som all sorg,
också innebar att lilla kattvalpen Estrid flyttade in.
Hon & Emrick blev snabbt som ler & långhalm,
och har lyst upp sommaren med alla sina upptåg.
Inget tillför ju så mycket glädje som att ha djur omkring sig.

Men, sommar i all ära.
Nu är jag ändå redo, redo för hösten!
För allt det krispiga & friska, det gula, orangefärgade
och för alla tända ljus inomhus. Bästa tiden på året,
då livet känns som allra mest, om ni frågar mig.

så blev vi äntligen med kattvalp.

Lämna ett svar

Det ligger en varm, kurrande liten varelse i mitt knä.
Han trampar med tassarna försiktigt mot låret och kikar mot
mig med plirande, gula ögon. Lite hemlighetsfulla, sådär som kattögon är.
Vad tänker han på, egentligen?

När mäklaren ringde mig och berättade att säljaren av gården accepterat vårt bud,
var bland det första jag sa till kollegan på jobbet:
”Vet du vad det här betyder! Nu kommer vi kunna köpa en katt!”

Och nu,
nu har vi bott här i snart två månader, och lille Emrick har äntligen blivit vår.
Jag har tänkt så mycket på Escott & Egil sedan vi flyttat in,
önskat att de också fått dela den här drömmen med oss.
Sett framför mig hur Escott studsat framför oss på grusvägarna,
som han brukade göra.
Jag hoppas de är med här på sitt sätt, i någon form…

Lille Emrick.
(Eller ja, Kenneth-Emrick som han heter då jag och Johan inte
kunde enas om vad han skulle heta och det istället fick bli ett dubbelnamn!)
Har trots att han bara bott här i några dagar, funnit sig väl tillrätta. En trygg och modig liten grabb.
Med mycket fart under tassarna, som sig bör, när man är en liten kattvalp.
Om några veckor får han dessutom sällskap av en liten kattfröken,
men mer om henne då.

Helgen har varit full av besök som avlöst varandra, gos med Emrick,
fika under äppelträdet, långa promenader och fix på gården.
Idag blev det även ett besök på en gårdsmarknad i närheten,
det ökade suget efter såväl höns som kaniner.
Tänk att möjligheten & utrymmet finns nu ändå, för fler djur!
Bara vetskapen är ju nästan svindlande,
jag har ju drömt om det här så länge.

Nej, nu när kattvalpen somnat ska jag & de andra två fyrbenta passa på att kila ut i
trädgården och greja lite innan ytterligare finbesök väntas.
Livet på landet är verkligen ljuvligt och nedräkningen
till semestern och mer tid för pyssel hemmavid,
är i full gång.