Jag har skrivit & suddat, och insett att det är helt omöjligt att sammanfatta det gångna året,
inklusive alla känslor, händelser, människor & tankar.
På ett bra sätt i enbart ett blogginlägg.
Men jag vill verkligen kunna gå tillbaka och minnas,
så ett bildsvep blandat med lite bokstäver, får bilda ett tappert försök att binda ihop
ett helt fantastiskt 2013, som jag kommer minnas med glädje.
Jag varnar er lite på förhand, att det kanske,
ändå, blir ett långt inlägg.
2013 alltså.
Som startade med full fart nästan direkt.
Jag minns de långa pluggnätterna i ett kyligt januari där jag och Camilla slet vårt hår över kommande tentor, samtidigt som vi försökte lösa världsproblem och förstå oss på det där som kallas livet.
Och redan då, konstaterade att 2013, nog minsann skulle bli ett händelserikt år.
Jag minns träningskvällen i Fagersta & några av de nya ansiktena,
som nu i slutet av året känns som vänner jag haft länge.
Och jag minns de iskalla men roliga lydnadsträningarna med Jossan.
Och timmar i solsken, på isen, med lyckliga hundar och Ben Howard i öronen.
Och det oväntade samtalet från Tullhuset Living den där skoldagen.
Som fick det att pirra i magen och som så småningom innebar en hektisk,
spännande, utvecklande och häftig vår,
där en dröm gick i uppfyllelse och jag fick vara med och starta upp en webbshop
och fota produktbilder för en av mina favoritbutiker.
Det är ännu ganska sjukt, när jag tänker tillbaka på det.
Tvåtusentretton har också varit året då mitt företagande tagit ett stort kliv framåt.
Det har fotograferats hundar & produkter, skrivits blogginlägg
och jag har fått äran att föreviga flera vackra brudpar.
Och varit lika tacksam, varje gång.
Årets första del bjöd även på en träningshelg i Nyköping inklusive extra allt.
Underbara dagar med så himla mycket skratt och härliga människor.
Jag hoppas verkligen att nästa år bjuder på favorit i repris.
Elvin har tävlingsdebuterat i lydnad & bruks under året,
med uppflytt till lägrespår och lydnadsklass 3 som resultat.
Så himla glad, då det var målen jag satt för honom.
Han gör mig fortfarande galen mer ofta än ibland, men visst har det hänt saker.
Med honom, med oss.
Diezel och jag har tagit flera steg bakåt i lydnaden gällande hans stress på tävling,
men vi avslutade året med ett jätteskutt framåt i rätt riktning, så fin känsla,
att se, att vi faktiskt visst kan.
Det känns som att jag lärt mig mycket gällande hund, under det senaste året.
Framförallt mycket som jag kommer ha användning av i framtiden,
när jag lägger grunder för nya individer.
Så, vad minns jag mer, från 2013.
Jag minns skrattfyllt midsommarfirande hos Eva i Grillby,
underbara lata sommardagar med Sandra på besök,
och massor av tid i spårskogen med flera härliga vänner.
Och så det underbara faktumet att jag under året hittat, eller rättare sagt,
blivit hittad av – två underbara medryttarhästar.
Två ston som är otroligt olika på alla sätt, men som båda lyckats få mitt hjärta att smälta,
och fått mig att inse hur mycket jag saknat hästar och allt som hör till.
2013 blev jag alltså hästtjej igen, och jag hoppas jag aldrig släpper taget om det mer.
Jag minns självfallet de fantastiska dagarna i Jädraås också.
Där jag och bästa Maja möttes upp, och deltog på läger under några dagar.
Från morgon till kväll befann vi oss i spårskogen.
Träffade härliga personer, blev uppätna av knott och lärde oss massor av nytt.
Jag åkte därifrån med en stor portion inspiration och fina lovord om Elvins spårarbete.
Jag minns mysiga dagar i Hudik, hos Stina & den tjocka magen
(där det senare visade sig ha legat en liten Elle<3).
Och så minns jag Folsbergalägret med peppiga gänget, förstås.
Så rolig helg!
Direkt efter kennellägret, så väntade en av årets absoluta höjdpunkter.
Veckan på Gotland.
Vädret, sällskapet i form av Linda, Matilda och alla hundar, maten & boendet.
Allt var så perfekt! SÅ glad att det blev av, efter flera års prat om att vi borde.
Sommaren bjöd på mer roligheter.
En helg i Mantorp tillsammans med Lotta.
Tältboende med värme som inte fungerade,
och gåshud och tårar som inte gick att hålla borta,
när Towa & Arko vann guld, igen.
Så roligt att vara på plats. Där.
Hösten gick snabbt sen. Och jag minns inte så mycket av den, om jag ska vara ärlig.
Inte mer än kvalitetstid i spårskogar, stalltid och hästlukt. Tentapluggande och mörker.
Och chokladmässa i Uppsala med Marlene.
Marlene, förövrigt. Som jag lärt känna desto mer under året, och som känns lite som en äldre syster,
eller en barndomsvän. Vi är så vansinnigt lika på många sätt.
Nästa år blir vi dessutom grannar och det är helt galet. Längtar så!
Med hösten, kom ju dock också något väldigt oväntat i form av en kattunge in i mitt liv.
Lille Escott, som tog mitt hjärta med storm direkt.
Och som vänt mitt alltid lika fasta ”jag hatar katter, jag ska aldrig ha katt”, till något… helt annat.
Han är en liten glädjespridare, lillCotten.
Några fragment ur mitt och hundarnas år.
Jag önskar jag kunnat få ner allt,
men jag nöjer mig såhär.
Jag är verkligen så himla tacksam för 2013,
och allt det inneburit.
Jobbmöjligheter, hundträningsmöjligheter,
fotograferingar och annat.
Det känns verkligen som att jag har utvecklats under året.
Jag vågar erkänna för mig själv, att jag kan faktiskt det där med fotografering.
Och jag har tvingat mig själv in i flera mentalt jobbiga situationer under året,
som jag sen gått starkare ur.
Jag är fortfarande den där blyga & försiktiga innerst inne,
men tron på mig själv är samtidigt betydligt större än den tidigare varit.
Och det, är jag tacksam för.
Men främst är jag tacksam för alla Er.
Er som jag kände sen innan, och Er som jag mött under året.
Jag är lyckligt lottad med så många fantastiska människor i mitt liv,
som stöttar, peppar, inspirerar, bryr er om, och alltid finns där.
Jag önskar jag kunde skriva ett inlägg om er, var & en, så att ni verkligen förstår hur värdefulla ni är.
Att mitt liv inte vore någonting alls utan er som fyller det med så mycket glädje.
Mer kommer. Kanske med fler inflikanden från 2013,
men framförallt – med blickar framåt mot nästa år.
Jag måste bara smaka lite på ordet, först.
2014.
Underbara bilder, massor med värme och fantastiska färger. Vackert helt enkelt och inte alls för långt :)
Tack Hanna! :-) Det värmer!
Du är så duktig att skriva Sofie! Och vilka bilder du tagit! 2013 blev vi båda omvända. Du från hata katter och jag från hata hundar;) underbara djur! Kram!
Tack Elin! Haha ja verkligen..!;-) Som det kan bli! Kram på dig!