novembervind.

Nedkrupen under täcket, med vinden vinande utanför fönstren. Det känns lite som att huset ska blåsa iväg.!
Är verkligen helt slut, men samtidigt inte. Huvudet vill sova, men kroppen är ännu pigg. Dålig kombo.
Spenderade gårdagens eftermiddagen på trevlig (& god!) födelsedagsmiddag hos Eva, och stannade kvar där över natten.
Tidig uppstigning imorse för lite vallning med Esther & Elvin.
Det är trist att vi inte har möjlighet till något regelbundet i vallhagen, men det är jätteroligt när vi väl får köra lite. :-)

Därefter packade vi in oss i bilen och rullade mot Tranås för lite valpgos med Evas lille Bordercollie-Zack & hans syskon!
Valpar alltså, det lär ju vara det goaste som finns.
Man kan ju lixom inte bli annat än på bra humör med ett gäng småtussar som klättrar, och bits och busar och pussas.
Fick en massa flashbacks från när Elvin och gänget var små, förstår inte att det snart är två år sedan… Minns ju allt som att det vore igår!
Och Diezel som blir 5 i april, vansinnigt.
Snart 5 år sedan mitt hjärta bestämde att den där svarta, tjocka någradagarsklumpen skulle komma att bli min allra bästa vän. Tiden går så fort.

Nej, nog babblat. En hel del ska hinnas med imorgon så nu är det dags att sova, och hoppas att huset står kvar imorgon när jag vaknar.
Sov så gott, alla fina.