med en toppenhelg på intågande.

Fredag!
Och vilken bra sådan det kommer bli.
Med lydnadsdejt med Marlene&Geni, följt av lunch med en saknad Örebro-Julia,
och därefter upphämtning Julia&Kaj på tåget, som ska spendera helgen med oss. SÅ roligt! :-)
Babbel & skratt & fotografering & eventuellt lydnadstävlande & god mat.
Ja, precis sådär som det brukar. Åh, vad jag längtat.

& appropå det där med z:at, som jag nämnde igår.
Det ligger ju väldigt tidigt i programmet, och faktumet att det ofta blir ett felaktigt skifte (olika vilket) på tävling,
tror jag sedan hänger med i resten av momenten, då det oftast brukar vara momenten precis efter z:at han tar mest gräs…
z-problemet har uppkommit de senaste träningarna också (vilket varit BRA!), och anledningen då verkar vara att jag helt enkelt måste se till att vara väldigt, väldigt tydlig med mina kommandon. Och även se till att bibehålla rätt attityd, och lite jävlar anamma genom hela z:at.
Bestämma mig för att det ska bli rätt, och inte tveka det minsta.
Tror Jossan kommenderade oss genom z:at fem gånger under gårdagens träning, och vi klurade och analyserade.
Men sista gången, när jag bestämde mig att NU JÄKLAR, var supertydlig och trampade på som värsta militären. Då satt det som en smäck!
Ska klura lite med Jullan i eftermiddag, men kanske får det bli nästa tävlings mål.
Att förutom gruppmomenten,
så ska jag se till att vara så tydlig det bara går i just z:at, så att den känslan sedan följer med till resterande moment.
Det funkar inte att vara mjäkig när man tränar med D. Trots att han är så gullig, haha.
Som Jenny Damm sa när jag gick agilitykurs för flera år sedan: du måste sluta köra som att han är ett marsvin – tänk att han är en rottweiler!
Kanske är det lite samma tänk, jag måste ha i lydnaden.