Starkt chai-te & Melissa Horns nyaste album ur högtalarna.
Jag lyssnar bara på henne på hösten. Det passar sig bäst med det lite melankoliska då,
det eftertänksamma & lugna. Det som jag egentligen känner mig mest bekväm i, om jag ska vara ärlig.
Sommaren är härlig såklart, men hösten är mer jag. Trots min hatkärlek till den.
Den är mer tillåtande, mindre kravfylld och får det att riva till på ett skönt sätt i själen & sinnet
med sina friska, kyliga vindar, på ett annat sätt än vad
sommarens ljumma brisar någonsin klarar av.
Här hemma kör katterna sitt sedvanliga kvällsryck medan jag
tömmer minneskort och förbereder lite för helgens fotojobb.
Hittade i samma veva dessa bilder, från min & Fridas tur på Sonfjället för ett par veckor sedan.
Efter gymnasiet flyttade hon norrut och jag söderut, och vi tappade kontakten mer eller mindre helt.
Nu hade vi 7 år att prata ikapp, och jag tror att en fjälltur kan vara det allra bästa för sånt.
Och höstfjäll, det slår ju det mesta!
Gäspar.
Och känner mig tacksam över att det äntligen är fredag imorgon.
Veckans skönaste dag!