Klockan börjar bli sent, och jag borde egentligen packa och förbereda för morgondagen istället för att ligga i soffan och blogga och fippla med bilder. Imorgon, då vankas det ju start av årets Bruksläger i Sala. Jag känner lite blandade känslor inför det, om jag ska vara ärlig. Det är klart att det ska bli […]
vemodet och tårarna. Läs mer »
Att få komma hem. Det uppskattas verkligen enormt när jag jobbat mina lång-pass, och varit borta hela helgen. Att få komma hem till det röda lilla huset, släppa väskorna och sätta sig på knä för att pussa på två små jamande svartvita, alltid lika glatt välkomnande när jag och Diezel kommer hem. Efter nätter med knepiga
Det där med tillfälligheter alltså. Ibland undrar man ju, hur det ens är möjligt. Eftersom Marlene är min klippa & alltid, alltid ställer upp, så köpte jag en liten julklapp. Några smågrejer bara, med sådant jag vet att hon tycker om. I fredags fick jag ett sms-tack, och senare samma dag, öppnade jag julklappen jag fått
det där med tillfälligheter. Läs mer »
Lilla Selma. På bilderna nedan ser ni även hennes mamma, mormor & mormors mor. Det är så konstigt ibland. Med tiden. Den här veckan har gått både snabbt & långsamt, och jag har hunnit med massor, samtidigt som det känns som att ingenting alls har blivit gjort. Men det ordnar sig, oavsett om jag nu
porträtt, vänner & tiden som är svår att få grepp om. Läs mer »
Det blev en torsdag kryddad med solsken. Från solen, men också från glada hundar & vänner. Och från Er. Era ord om mina fotografier, de ger mig så mycket solsken i bröstet. Vartenda ett av era ord, träffar ända in i hjärtat och gör mig rörd. Rörd, och tacksam. Över att alla år av övning,
Det slår mig ibland. Att om ett år, då är jag ju faktiskt inte högskolestudent längre. Om ett år jag färdig beteendevetare, och jag har ingen aning alls vad det kommer innebära. Jag har ingen aning, om hur livet ser ut om ett år. Och det känns lite läskigt, samtidigt som det också är spännande,
Klockan har slagit över till söndag för länge sedan. Ögonen svider lite av trötthet, men huvudet går ännu på högvarv. Så, lika bra att blogga. Förmiddagen innebar veckans tredje ridtur, idag på Rökkvi som jag tagit hand om några dagar medan hans matte är på vift. Så mysig kille. Lugn & mysig start på dagen,
med hjärnan på högvarv. Läs mer »
Helg. S Å – H I M L A – S K Ö N T. En vecka med fullfart är avklarad, och med tanke på min tankspriddhet, så är det nog tur att veckan inte var längre än just såhär. Jag hade bokat frisörtid idag – trodde jag. Men det var tydligen nästa vecka. Och
livskvalitet och huvudet bland molnen. Läs mer »
Kroppen behövde tydligen en total time out. Jag har lixom inte haft något att säga till om, de senaste dagarna. Har inte orkat. Inte haft någon vilja till något annat än att bara sova de timmarna jag inte pluggat. Inte känt igen mig själv, alls. Och känt ett obehag inför just det, att inte känna
att rannsaka sig själv lite. Läs mer »
November. & jag vet att det inte bara är jag, som bär på känslan av att jag skulle kunna sova fram till Maj. Det är mörkret som gör det. Det där faktumet att det aldrig blir riktigt ljust, och att det känns som att man är i någon slags höstkoma. Och så den där