when the stars are the only things we share.

Vinkade precis hejdå till Lina innan jag & prinsarna tog en kort kvällspromenad i vintermörkret.
Jag säger förmodligen samma sak varje år, men det känns verkligen som att min vår & sommarlängtan aldrig varit större än den är just nu.
Tänk bara, vad underbart det är när kvällspromenaderna blir sådär extra långa bara för att man vill njuta av sommarkvällen lite till. 
Och man faktiskt vill kliva upp på mornarna för att ta vara på dagen, istället för att linda in sig extra mycket i täcket, och snooza igen och igen och igen, med någon slags förhoppning om att man kanske kan somna om och vakna upp någon månad senare istället, för att slippa gå ut i kylan, mörkret & snön.
Nej. Trots uppväxt i norrland är jag ingen vintermänniska, inte alls.

Men i och med att jag inte har råd att ta någon spontantripp till solen, så är det väl bara att härda ut… ;-)
Jag & Lina tog därför och fyllde på energidepåerna ikväll med skratt, film & ett försök att göra chokladfontant.
Det blev hur bra & gott som helst, åh, vilka mästerkockar vi är ibland alltså, haha. Bilder kommer imorgon.

Borde väl egentligen sova nu, men mina kära vänner har ju lurat in mig (som alltid är lite efter när det gäller film) i Johan Falk – fällan… Så nu är jag fast.
De är ju såå spännande, så jag måste nog se en film till innan jag somnar.
Bara. en. till.!