something in your eyes.

Västerås bjöd på solsken idag, äntligen.
Om än, ett något försiktigt sådant, med en slöja av tunna moln framför.
Ett återhållsamt solsken, som en liten hint, om vad som komma skall.
Ett litet hopp, om att våren kommer i år också, trots ett gråtonat februari.

Så väldigt efterlängtat.

Starten på veckan, har flugit förbi. Utan att jag riktigt vet hur.
Dagarna har varit fyllda från morgon till kväll med både sådant som är fint,
och sådant som måste göras. Precis så som livet ska vara med andra ord.

Och nu är det snart onsdag, och jag är påväg till Östersund.
Men bara snart.
Först, lite tid att göra ingenting,
inkluderat te, film & ljudet från spinnande kattvalp, precis bredvid.