Min framförhållning är sällan speciellt bra.
Jag tänker ofta istället att jag hinner sen,
istället för att ta tag i saker direkt…
Och jag hinner ju oftast. Även om det innebär en viss stress. ;-)
Och nu blev det visst lite sådär igen.
När jag igår kväll insåg att det redan var nästan-torsdag,
med efterföljande fullspäckad helg, och en hel del att förbereda innan dess.
Så det fick bli en fixar-torsdag, där jag slagit personligt rekord i att skriva listor.
Att-göra, Att-köpa, Att-packa, Att-kommaihåg, Att-förbereda…
Det mesta har dock prickats av, tack och lov.
Och jag känner mig lite mer i fas igen, redo för några fina dagar med
tid med vänner, bröllopsfotografering & hundträning.
Och sen – sen väntar en vecka på Gotland och
jag längtar så mycket att det är inte klokt.
Men apropå hundträning hörni.
Så har det blivit några lydnadspass nu i dagarna.
Och det där tvivlet jag känt lite till och från under sommaren,
om jag verkligen vill hålla på med det här att träna och tävla hund så himla seriöst,
det tvivlet är som bortblåst. Det behövdes nog bara en paus & lite funderatid.
Nu slåss jag istället med det dåliga tålamodet, som vill att bitar i träningen ska falla på plats fortare.
Men måste påminna mig själv, om att vi ju faktiskt precis kört igång ordentligt igen. Med högre krav.
Men hursom.
Så är det verkligen så skönt att känna ordentlig glädje i hundträningen över
både tankenötter & framsteg gällande den egna träningen, och träningskompisars träning.
Jag ser fram hösten & mer rutin. :-)