från en guldskimrande SM-helg.

När jag vaknade imorse, kände jag fortfarande helgens glädjerus i kroppen.
Och den blå himlen utanför fönstret, tillsammans med faktumet att idag är första dagen på min sista högskoletermin, gjorde inte glädjen mindre.
Förstår ni – sista terminen. 

Men för att återgå till helgen,
så var det så kul att umgås med Lotta igen.
Prata ikapp, dela dålig humor, träffa lilla godingen Knota. Vi bytte förra årets iskalla tältboende,
mot lite längre pendlingsavstånd & värme i ett radhus. Ett bra beslut!

Vi gled runt på SM-området i dagarna två, shoppade träningsprylar,
kikade på hundar & fotograferade. Och hela helgen kände jag mig verkligen bara genomglad!
För man kan ju inte bli annat än just det, av att spendera tid i solsken bland likasinnade
och hela tiden träffa på & krama om vänner från hela landet.
Vänner, som alla samlats på en och samma plats,
med hundsporten som den gemensamma nämnaren.
SÅ förbaskat fint, kort & gott.

En toppenhelg, som ni förstår.
Som dessutom, avslutningsvis fick både
guldkant & guldskimmer över sig,
bokstavligt talat.

För hon gjorde det ju igen, tog SM-GULD i skydd,
för fjärde året i rad. Fjärde året!
Med det blev de historiska, bästa Towa & Arko.
Tänk att han hann bli hel igen, Arkobarko.
Och kunde prestera såhär bra trots all rehabtid & minimalt med ordentlig träning.
Glädjetårarna forsade nedför mina kinder igår,
och nu får jag torka tårar igen, bara av att skriva om deras bedrift.
Att man ska vara så känslig. 

Men jag är verkligen sjukt glad,
för Towas, Arkos, Fredriks och Camillas skull.
Vilket jäkla team de utgör!

Towa Lindh, alltså.
Fyrfaldig SM-vinnare, en himla fin vän,
och tveklöst min allra största inspirationskälla.
♡