vänskapsband & öviksroadtrip.

Är det något jag verkligen kan känna tacksamhet för, så är det vänskap.
Och kanske på ett särskilt sätt, för de där vänskapsbanden som håller
sig hela utan att nötas det minsta, trots långa avstånd & lång tid mellan gångerna man ses.
Banden som hålls starka, tack vare påminnelser om att man tänker på varandra & finns där,
trots att man är på olika platser rent fysiskt.

Maja är den sortens vän.
Vi ses sällan, men håller regelbunden kontakt vi telefonen.
Och ingen är så bra på att skicka peppiga meddelanden
en trött vardagsmorgon som hon!

I helgen,
var det äntligen dags att åka upp till Övik och hälsa på henne, sambon & hundarna.
Det blev en toppenhelg som fylldes med Novembersol,
vandring till Skuleberget & Slåtterskrevan, fotografering,
en himla massa surr & kaffe ur kåsa.
Därtill; vattenfall, eld vid jaktstugan,
fantastisk mat, skogspromenerande
& långa frukostar.

En helg fylld av härligheter helt enkelt,
och en perfekt start på årets näst sista månad.