Spår!

Efter middagen gick jag ut och la varsitt spår åt hundarna. Indra fick ett i kuperad terräng med leksak i slutet. Diezel fick ett ängsspår på cirkus 300 meter, med en vinkel.
Då vi pysslade med att träna in vittringen i våras (han har inte spårat sedan skadan) så har jag aldrig haft några pinnar i spåret då jag varit rädd han ska blanda ihop det med vittringen, utan endast haft leksaker… Men nu när han är så pass säker på vittringen kände jag att jag ville testa med lite pinnar i spåret!

Spår är inget jag vet särskilt mycket om, det finns säkert något smart sätt man ska börja på när hunden ska lära sig markera pinnar i spåret. Men jag gjorde på mitt sätt, och la ut ganska många pinnar hyffsat tätt. Det visade sig inte vara några problem alls, han förstod på en gång att han skulle plocka upp dem och ge dem till mig. Duktig svart.
Han låg på som fasen i början, och var inte så särskilt noggran i spårandet, lyckades dock hitta pinnarna. Ungefär i mitten tappade han bort sig lite, blev lite frustrerad och började äta gräs. Jag tog tillbaka honom en bit, klappade om honom lite och lät honom sedan ta upp spåret igen. Och då var det som att poletten föll ner hos honom – han spårade lugnt, sansat och noggrant, tog alla återståeende pinnarna som att han aldrig gjort annat, och blev sedan överlycklig över leksaken i slutet. Jag blev minst lika lycklig!
Ska försöka ta mig ut och spåra oftare, för nu blev jag riktigt taggad!!

Indra hittade sin leksak även om det var lite si och så med transporten dit. Hon var lite ofokuserad, och jag fick påminna henne om vad det var vi pysslade med ett par gånger.
Innan spårandet blev det ett litet lydnadspass, och då var Indra supertaggad och jobbade på jättefint. Jag kunde till och med gå in och peta lite på positionsdetaljer i foten utan att hon tappade motivationen. Helt otroligt!
Och, en sak som gör mig lycklig. Det är verkligen när Indra får sina tokryck, och bara springer omkring helt galen med benen åt alla håll. Det händer inte så ofta, men hon fick ett sådant idag, efter vårat träningspass. Och jag blir så varm i hjärtat varje gång, det är så härligt att se henne så glad! Pärlan min.

Ikväll var jag, Elin och hundarna ute och powerwalkade i härlig höstluft! Sommarens lata dagar är över, nu är det dags att komma igång igen! ;)