.jpg)
Jag & prinsarna var iväg och tränade lite lydnad på vägen hem från affären imorse,
och precis som under de senaste passen så gick det helt okej, ja mer än helt okej egentligen.
Båda två gjorde flera väldigt fina delar, men ändå, så saknades något.
Känslan, från min sida.
Det har inte känts lika roligt som det brukar, med lydnadsträning de senaste veckorna…
Oklart varför, då det med Elvin skett flera framsteg
& Diezel har inom mycket känts stabil för att vara honom.
Tråkigt är det, men vi får väl ligga lite lågt med just lydnaden och hoppas motivationen infinner sig igen, snart.
Tills dess kan man ju alltid spåra, bada & bara vara. Inte sant?
Ännu ett jobbpass väntar snart för min del,
ett långt sådant, och jag landar inte hemmavid igen förrän imorgon.
Har dock tid i stallet att se fram emot då, så jag hoppas timmarna ska fort. :-)
Precis sådär är jag också, liksom lite ”periodare” i vad jag tycker är roligt inom hundträningen. Nog därför som jag håller på med lite allt möjligt med mina, så jag kan variera. Har ju liksom inga egentliga höga mål, bara vi har roligt på vägen. Och vissa perioder, ja – då blir det ingen egentlig hundträning alls – utan då fokuserar vi bara på att må gott o ha det bra på andra sätt. :)
Kul att se och läsa om lilla Fiola i alla fall. Mera, mera! ;)
Jag håller fullkomligt med..! Har inte heller någon speciell känsla av hundträning och istället för att gräma sig över det, ser vi till att motionsträna mycket, simma tillsammans & gå långa mysiga promenader och bara filosofera. Just nu, är det DET som är så otroligt underbart att ha hund i livet för mig. Att alltid ha någon att bara få vara med!
Så sant! Det kommer nog tillbaka :)
Det kommer nog tillbaka! Går alltid i vågor. Vi tror på er <3
Spåra, bada och bara vara låter underbart!
Tråkigt när motivationen saknas men herregud så passande bilder du hittade till. Hoppas ni snart finner tillbaka igen!