En sån vecka det blev, det här.
Likt en bergodalbana har känslorna gått upp, och ner.
Escott drabbades av ett svimningsanfall under en promenad förra helgen,
han travade lugnt bakom mig och hundarna, och plötsligt skrek han till, och låg till synes livlös på marken.
Efter några sekunder, kanske en minut, vaknade han till igen. Något förvirrad och vinglig.
I måndags hände samma sak. Och rädslan som griper tag, när man ser sin
älskade lille katt ligga orörlig på marken, är vidrig. Fullständigt.
Så det blev ett besök hos veterinären.
Hon var inne på min linje,
någon problematik med hjärtat, eller epilepsi.
Dock, så har dom inte specialistkompetensen som
krävs här uppe för att säkerställa orsaken till anfallen,
så om en vecka rullar vi till Strömsholm och hoppas få mer klarhet då.
Efter veterinärbesöket tog energin bara slut.
Jag kände att jag inte orkar med mer otur, sjuka djur och andra smällar.
Det räcker lixom nu.
Men hoppet har återvänt lite nu, och jag hoppas innerligt att vi får någon reda på detta.
Min älskade lille kämpe ska ju finnas kvar i många år till,
han bara ska det .<3
En vecka med många tårar och mycket oro, men också en Enorm lättnad.
Det har nämligen äntligen löst sig med boende söderut.
Marlene var iväg och kikade på ett boende åt mig för någon vecka sedan, och hon måste ha charmat in sig väl,
för trots att det var många som var intresserade, blev det tillslut jag som fick hyra det!
Mitt emellan Kungsör & Kvicksund, på Landet (lyckan över att slippa bosätta sig i lägenhet är oändlig).
Lagom stort, trevlig hyresvärd, bra hyra, djur välkomna… Ja, toppen helt enkelt!
Jag tror vi kommer trivas bra där, de fyrbenta & jag. Och jag ser så fram emot att få flytta in.
Det har dock hamnat lite i skuggan av allt kring Escott, men igår slog det mig,
hur roligt det ska bli att få plocka fram inredningskreativiteten igen!
Så,
lite inspirationsletande på Pinterest får avsluta veckan,
tror jag bestämt.
För om en månad blir vi ju
Västmanlänningar igen.
Fy vad hemskt att se Escott i det tillståndet! :/ Jag håller tumme allt jag kan för att de ska hitta orsaken till anfallen och att det går att ev. medicinera så det aldrig nånsin händer igen. ♥
Lycka till i ditt nya fina hem! Ser SÅ mysigt och hemtrevligt ut! :)
Ja, fruktansvärt obehagligt. Tack snälla Elaine! <3