Klockan är bara strax efter 21, men ögonen är redan tunga som bly.
Det blev en söndag som startade tidigt för att smyga ut med sambon på bockjakt i gryningen.
Det blev ingen jaktlycka idag, men väl en fin morgon till skogs.
Och sedan, redan innan 10 hade vi plötsligt hunnit med en himla massa.
Till lunch kom fint besök från Örebrotrakten.
Det var längesedan jag och Linnea sågs senast, men så kul att prata ikapp lite.
Det är så roligt med vänskap som dyker upp oväntat, slås ofta av det…
Linnea & jag lärde känna varandra via ett forum för anhöriga till militärer på utlandstjänst, det är flera år sedan nu,
när våra pojkvänner befann sig utomlands och vi hemmavid, med längtan och oro i bröstet.
Det visade sig att vi bodde ganska nära, arbetade inom liknande sektorer och delade syn på livet på flera plan.
Så vi har hållit kontakten sedan dess. Älskar sånt.
En annan av mina, idag närmsta vänner, träffade jag genom en ”kompis-app”.
Som Tinder, fast för att träffa vänner! En app som jag skaffade när vi flyttade hit ut på vischan utanför Sala
och jag inte kände en kotte i närområdet. Och vips, så visade det sig att det fanns en till, nästan som jag,
knappt tio minuter bort.
Tillfälligheterna.
Eller ödet, kanske.
Vad vet väl jag.
I övrigt är det just nu ganska ständigt full rulle här hemma.
Skolorna har startat igen, och jobbet som skolkurator är därmed så även det, i full gång.
Kattungarna blir 6 veckor imorgon och är sitt gulligaste jag.
Ibland värker det till inuti mig, för att de är så himla gulliga att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Vill bara stoppa tiden, så att de inte blir äldre och stannar såhär söta & förblir mina!
Och så Säkra-Säkring, hon blir imorgon hela 4 månader. Tänderna rasar, och benen växer.
Hon ger mig fjärilar i magen och är underbar. Och stundvis, skitjobbig & busig så att hälften vore nog.
MEN så mycket kul vi har & kommer att ha, hon och jag. Övertygad om det.
Himla fin är hon också,
med risk för att vara lite partisk.
Men nu, dags att stänga den här helgen,
och ladda upp inför tiptopveckan som väntar.
Åh Sofie, inte läst din blogg på år och dagar. Glömt bort den här delen helt. Men så fint du skriver – fortfarande, och så fint bloggformatet är. Saknar det lite. Kattungarna är så oändligt söta, och hoppas att jag snart ska ha vägarna förbi er fina plats på jorden så att det blir tid för ett besök.
Stor Kram!
//Lisa & Loi (så att du vet vem )