Solnedgång, mystid i hagen med Fiola & grabbarna,
& så fin känsla med lilla islandstjejen under ridpasset.
Vi kan ju ungefär lika mycket, gångartsmässigt, hon & jag.
Vilket inte är överdrivet mycket, så vi provar oss fram, experimenterar.
Och ikväll blev det betydligt mer tölt & mindre grisepass än tidigare.
Och trots att hon har smeknamnet åsnan av grannarna,
och har ätit betydligt mer gräs än hon gjort av med sedan hon blev inriden,
är hon en ädelsten i mina ögon, hon behöver bara slipas till lite. :-)
