Onsdag

Vaknade tröttare än tröttast i morse. Funderade starkt på att somna om, och strunta i körlektionen. Kände sen att – nej, det är lite för mycket pengar som kastas bort. det var dessutom en dubbellektion.
Lyckades i alla fall masa mig upp, och ta mig iväg!

Efter hemkomst, lunch och powernap, begav jag och hundarna oss iväg till Brunflo där träningspass tillsammans med Tina och Steppa väntade.
Indra var helt vimsig, kastade sig ut ur bilen av lycka när hon såg Tina, och lyssnade inte det minsta på mig. Lilla gula toka. ;)
Under träningen fortsatte hon i samma stil, och gjorde mest som hon själv ville. Korta, korta sträckor fritt följ gick vi, och det gjorde hon i alla fall bra och höll koncentration och motivation uppe!

Diezel var också lite ur fokus, märktes att vi inte varit iväg på annan plats och tränat seriöst på ett tag. Men trots det, så kändes träningen faktiskt jättebra. Något har hänt mellan oss två i lydnaden på sistone, vi har jobbat ihop oss bättre, och litar ännu mer på varandra än tidigare. Inte bara i lydnaden, utan överhuvudtaget.  Exempelvis låg Diezel lös utanför planen under hela tiden han inte tränade, trots att människor gick förbi tvekade jag faktiskt inte på att han skulle ligga kvar.
Vi körde igenom foten, sättande under gång, lite fjärr, isärrplockad inkallning m. stå och ligg, lite apportering och rutan. Rutan visste Diezel inte vad det var för något idag, men gjorde den klockrent hemma häromdagen. Vims-pelle! Jaja, det lär väl lugna sig i hans hjärna också, tids nog… ;)
Apporteringen var nog ändå dagens galnaste. Han betedde sig som att det var det roligaste han hade gjort i hela sitt liv, och flög åt alla håll. Tina uppmärksammade även att han sparkade bakut med apportbocken i munnen… Är det normalt beteende?

Eftersom underlaget på planen var mycket bättre än väntat, så kunde vi inte låta bli att plocka fram några agilityhinder och köra några vändor. Och fytusan vad roligt det var!!
Diezel överraskade med att minnas slalomingångar och hur man hoppade däck, gjorde några snygga snäva svängar också. Men ja, annars var det ganska virrigt. Detta tar jag dock på mig helt och hållet!
Jag hinner inte med att placera mig, och då blir det virrigt som attan. Men när vi kommer igång ordentligt med tränandet nu i vår, kommer jag nog få in känslan bättre av hur Diezel fungerar på banan. Jag tror att jag ännu handlar som med Indra, och då är det ju inte konstigt att det blir tokigt ibland :)

Imorgon. Då ska jag ta sovmorgon!

Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *