lille zackarias.


Fredagen har ägnats åt Tranås-roadtrip tillsammans med Eva, för att hämta hem hennes lille valpis.
Vädret var på vår sida, och vintervägarna helt okej, tack och lov. Dessutom sov lillkillen i mitt knä största delen av färden hem, så resandet gick smärtfritt.:-)
Så mysigt att gosa lite med Zack och hans syskon. Lykke, på bilden ovan, stal en liten bit av mitt hjärta med sitt sockersöta uttryck. Så bedårande!

Elvin & Zack blev polare direkt, förmodligen på grund av att de ligger på ungefär samma mognadsnivå, haha. ;-)
Diezel däremot, tittade på mig med en mycket besvärad blick och såg ut att undra hur jag tänkte när jag släpat hem ytterligare en sån där jobbig liten satunge som stjäl uppmärksamhet & hänger i svansen…
Han drog sedan en lättnadens suck när Eva, Esther och Zack åkte vidare hemåt, och jag berättade att för Diezel att han inte skulle behöva stå ut med någon egen parvel igen, förrän om många år till, hihi.

Tröttheten är just nu enorm, så det ska bli så skönt att sväva in i drömmarnas värld.
Och hoppas på att få vakna upp till en krispig, solglittrande vinterlördag!

Ullbitens Zack
(enligt mig – Zackarias :-))

Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *