En söndagkväll i slutet av Mars, med en spinnande katt på bröstet och
en nöjt suckande Vorsteh bredvid mig. Helgen har gått i ett, och det är så skönt att ligga
i soffan en stund, känna tröttheten komma ikapp och bara andas.
Inser att årets tre första månader rullat förbi i ett svep.
Efter mycket diskuterande kring livets framtida vägval, kring längtan och kring byggstenarna i livet,
togs ett första trevande steg som visade sig sätta tillvaron i rullning.
Och vips, så blev det sedan klart, att vi flyttar till Jämtland.
Jag har längtat upp ett bra tag, och Johan är så himla modig som vågar nu, som vågar flytta med.
Så under årets första månader har vi båda fått och tackat ja till nya jobb i Östersund, sålt huset och börjat stöka inför flytt.
Nu fattas bara att vi hittar ett eget ställe där uppe, att falla för, så som vi föll för vår nuvarande fantastiska gård.
Men det kommer, när tiden är rätt för just det.
Jag tror till fullo på divine timing.
Allt sker precis när det ska ske.
Så,
livet alltså, det är ett äventyr på alla sätt & vis.
Och ibland är det bara att hålla i sig och åka med.
.
Bilder från dagens skogstur med tjejerna.
Säkra är i en riktig tonårsålder just nu, varannan dag ljuvlig, varannan dag ganska odräglig.
Just idag mer av det förstnämnda och vi hade så fina timmar utomhus i solen!