i skogen.

En förmiddag i skogen,
med bus, fotografering & uppletande.

Men mest,
så traskade vi omkring, Diezel & jag.
På stigar och i blåbärs & lingonris.

Jag gick där, och kände på samma gång,
en överväldigande saknad efter Elvin & en lika stor längtan efter valpen.
Återigen det där konstaterandet,
att glädje och sorg, alltid ligger så nära varandra.
Och jag antar att det måste få vara så,
hur märkligt det än är att man kan känna så starka känslor samtidigt,
utan att den ena tar ut den andra.

Men en förmiddag i skogen alltså,
som avslut på ett par dagars skön ledighet.
Nu är vi redo för ett gäng timmar på jobbet igen.