Måndag, ny vecka & idag var det så dags igen.
För ytterligare ett veterinärbesök för Elvin.
De senaste fyra månaderna har tre olika veterinärer (en av dem även kiropraktor),
flera fysioterapeuter samt laserspecialisten Linda känt på honom.
Det började alltså med smärtor i ländrygg & baktassar, röntgen utan något konstigt,
rehab i månader med enbart små framsteg,
och en känsla i magen om att det inte kändes helt rätt.
Därefter kiropraktikbehandling x2, låsningar i ryggen återfanns & lättades på,
minskad smärta i baktassar men desto mer framträdande i framtassar.
Även nyfunnen smärta i nacke & bog. Rejält med laser i flera omgångar.
Tittade bakåt i journaler och fann att smärta i tassar funnits med sedan Elvin var valp,
anade artros, bokade veterinärtid någon vecka fram.
Senaste veckan har han börjat markera på höger fram, och haft rejält ont när jag känt på tassen.
Lång, jobbig väntan, men idag alltså, veterinärtid.
Vetten kände igenom.
Fann smärtor i höger framtass, bog, höftled,
ömhet i baktass samt smärta i ryggmuskler kring L7S1 området.
Röntgen av hela frambenet & skulderbladet, samt ett andra utlåtande av bilder på rygg & baktassar.
Inget mer kunde ses än något svullna mjukdelar vid några tår.
Autoimmun sjukdom & fästingsjukdom kom på tal, så där är vi just nu.
Kortisonbehandling har satts in, blodprov är taget
och vi väntar nu på provsvar som skulle dröja ungefär 1 vecka.
Och så kommer tårarna igen.
Tårarna som bildat floder de senaste veckorna
& inte längre ens är värda att försöka kämpa emot.
Jag är så jävla less på det här nu, för att vara ärlig.
Jag lider så med Elvin som inte vill annat än springa, hoppa, träna.
Vara hund.
Jag lider av att se honom verkligen behöva kämpa för att orka hålla ihop sig själv,
och jag lider av att se hur jobbigt han tycker det är när bägaren ibland
verkar rinna över och incidenter sker ändå. När jag inte är beredd och inte hinner tänka åt honom.
Det råder ett kaos i huvudet av att inte se något tydligt slut.
Om vi inte hittar något nu – vad blir nästa steg & hur länge fortsätter man leta?
Ett jävla svar bara.
Älskade, älskade Elvin.
Åh! Jag hade ingen aning om att Elvins smärtproblem var så illa och bestående. :( Fy, mitt hjärta värker för er! Hoppas verkligen att ni kan få svar och någon sorts handlingsplan. Den där ovissheten är så hemsk… Många varma styrkekramar! ♥
Nej, inte trodde man väl i höstas att ryggont skulle bli till smärtor på så många ställen :-( Tack Anna <3
Men nej!! Fina fina ni! Fasen vad jobbigt rent ut sagt. Vet så väl hur det är att leta efter grundproblemet (även om det var en helt annan symtombild). Hjärtskärande! Lilla Elvin! Känner med dig Sofie och håller tummarna hårt! <3
Ja man blir verkligen knäpp av att inte förstå grundorsaken… Som att kämpa i ständig motvind.
Tack Lisa <3
Men nej… :/ Säger som Anna, jag hade ingen aning om att han hade såna bekymmer och så pass omfattande som du beskriver! Jag minns du nämnde det som valp som möjlig växtvärk… men visste inte att smärtan fanns kvar. :( Jag hoppas verkligen ni får något svar snart. Kram och tumhållning! ♥
Ja precis, om ”växtvärken” och den vandrande smärtan han hade i frambenen då hänger ihop med det här vet jag inte, men det får en verkligen att fundera… Tack Elaine <3
Men vad jobbigt, hoppas det finns hjälp för Elvin! Kram
Tack Siv <3
Men lilla killen, vad jobbigt! Kramar!
<3
Jag läser din blogg lite då och då. Känner inte dig men vill ändå lämna en liten kommentar till inlägget om det är OK? Du kan ju ta bort den annars :)
jag hade en hund som också hade smärtor som kom och gick och inte gick att lokalisera/diagnostisera vid vanliga undersökningar. Till slut åkte jag till Strömsholm och där gjordes en CT och då hittade man felet som tack och lov gick att åtgärda. Så om ni inte gjort det redan så kanske CT eller magnet resonans kan vara nästa steg för att få reda på vad det är? Lycka till med din hund!!
Vad snällt att du delar med dig, tack!
Vilken typ av smärtor hade din hund och vad hittade ni genom CT?
Lider med er <3