2016 års sista dag.

Och vilket år det varit, det här.
Livet har tagit vändningar flera gånger,
väntade & oväntade,
sorgliga, tunga & fantastiska.

Ett försök,
att kortfattat sammanfatta ett år
som varit en känslomässig bergodalbana. 

Året började med hotellfrukost tillsammans med Marlene, i Östersund.
Vi spekulerade i hur året skulle bli, men det är nog inte mycket av det,
som blivit som jag hade tänkt mig.

Under våren bodde jag i Östersund, arbetade med världens finaste klass,
och livet rullade på med känslan av att inte alls veta hur framtiden skulle te sig.
Norr eller söder, jobb eller vidare studier. Ovisst.

Så dök ett jobberbjudande i Västerås upp. Jag tackade ja.
Bestämde mig för att återvända söderut.

Så i juni, sa jag hejdå till Jämtland & flyttade tillbaka till Västmanland.
Bosatte mig på landet utanför Kungsör, landade för förta gången på länge.
Jobbade som tusan, körde massor av bil,
spenderade en fantastiskt fin midsommarafton med vänner,
åkte på roadtrips & vandrade i fjällen.

Jag har sagt ett föralltid-hejdå till Escott.
Som efter konstaterad hjärtsjukdom
inklusive oro, medicinering, tårar. Somnade in.
Han fattas mig så, min älskade Cotte.

Vidare,
har jag blivit blixtförälskad i Johan,
spenderat fantastiska dagar på Gotland med Marlene, varit på bal, fotograferat brudpar & småbarn och
tagit det otroligt tunga beslutet att omplacera Thor till en annan människa
som ger honom arbete i den
utsträckning han behöver,
och som jag inte kunde ge honom.

Jag saknar Thor innerligt, och jag saknar hundträning.
Men jag hoppas & tror,
att 2017 ger mer utrymme för det senare.

Året avslutades med besked om fast anställning som arbetsrehabiliterare.
Ett jobb jag trivs toppen på, och som ger mig möjlighet att utvecklas.
Så skönt.

Så, 2016, alltså.
Ett år med himla massa känslor.

Men jag känner mig tacksam för allt fint det inneburit,
& för alla fantastiska människor jag har haft omkring mig under året.

Nu blickar jag framåt,
och hoppas på ett alldeles fantastiskt 2017!

Vilka fina dagar det varit, sedan jag kom tillbaka hem.
Igår, åkte jag & Diezel på utflykt till vårt lilla
smultronställe vi fann i somras.

Solen sken, isen låg spegelblank
& det fladdrade till i bröstet av något slags glädjerus,
över att det var så vackert.

Promenadtid, sitta på en sten,
dricka kaffe & filosofera över livet.

Sånt.

Ibland behövs det inte så mycket mer.

Efter en lugn hemmaförmiddag, blev det en utflykt även idag.
Björnön denna gång, för korvgrillning med bästa sortens sällskap.
Himla mysig eftermiddag,
medan mörkret slöt sig omkring oss.

–

Torsdagen avslutades sedan hos en saknad Camilla.
Tedrickande, och reflektioner över det gångna året,
blandat med förväntningar inför det
nya som snart tar vid.

Det har varit verkligen ett omvälvande år, det här.
Jobbigt på så många sätt, och samtidigt
fantastiskt på andra vis.

En traditionsenlig årssammanfattning får nog bli
ett av morgondagens projekt. Det är ju så roligt,
att kunna blicka tillbaka, och minnas.

Men, det blir imorgon, det.
Nu, sovdags. 

Jag vaknade på julaftonsmorgonen,
och kikade ut genom persiennerna…
Det blev en vit jul i år, ändå!

Julaftonsvädret var verkligen fantastiskt,
så det blev mycket tid utomhus.
Och utöver det, tid med familjen,
god mat & julklappsspel.

Juldagen bjöd på roadtrip!
Jag körde längs de härliga vägarna mot Sollefteå,
medan solen gick upp och färgade himlen rosa.
Landade sedan hos Stina, i hennes otroligt mysiga hus.
Och dagen fylldes därefter av promenad på isen i solskenet, lunch & babbel.
Och en hel del tid sittandes på köksgolvet för gos med
hennes småflickor. Såklart.
Heeelt ljuvliga.

Utöver det,
kvalitetstid med några omtyckta,
mellandagsrea & skidåkning.

Och nu,
är en fin julhelg alltså slut.
Jag sitter på tåget påväg till Västerås med solen i ögonen,
musik i öronen & Diezel sovandes vid mina fötter.
Jag ser fram emot att få träffa han den där saknade igen
& att ha några lediga dagar hemmavid att fylla med roligheter.

Tänk va,
att det bara är några få dagar kvar av 2016.
Galet. 

Så var det visst dan före dan.
Julkänslorna lyser,
precis som snön, med sin frånvaro.
Diezel & jag sitter dock för nuvarande på tåget upp mot Jämtland,
och jag hoppas verkligen på att morgondagen
bjuder på åtminstone några snöflingor, så att
en gnutta julkänsla infinner sig!

–

Den gångna veckan,
den blev en kort sådan, jobbmässigt.
Och jag har nu äntligen ett par veckors efterlängtad semester.
Hela kroppen har ropat efter ledighet senaste veckorna,
så det är välbehövligt, det här.

Jag startade ledigheten igår med hotellfrukost med mannen,
innan det blev träning & ett par timmar på Ängsö.
Så himla skönt att kunna göra sådant man vill helt utan stress!

Nåväl.
Ett par tågtimmar kvar nu, innan vi landar i Östersund.
Lite ytterligare tid att läsa, bara vara
& filosofera över livet, alltså.
Det känns lyxigt att slippa köra bil!

Och imorgon,
är det julafton och tid
med flera nära & kära. <3

Önskar Er, vänner,
en riktigt God Jul!

Vilken härlig vecka det varit!
Kanske, för att den började just såhär – med massor av snö.
Nu, några dagar senare, är de snötyngda trädgrenarna och
känslan av sagovärld dock ett minne blott.

Men början av veckan, och speciellt Luciamorgonen,
var alldeles magisk, med all snö, och en rosaskimrande himmel.
Önskar S Å att jag hade haft kameran med mig.

Helgen började igår hos Marlene.
Hon bjöd på plockmiddag extra-allt,
och det var precis vad som behövdes en fredagkväll.
– en massa godsaker & bästa sällskapet.

Jag har sagt det förr, men jag känner mig så lyckligt lottad,
som har den där Marlene i mitt liv.
Vi ses inte lika ofta nu, som förut, när vi bodde grannar.
Men ändå, så finns hon alltid där,
och lyssnar, peppar & ibland förstår mig bättre
än jag förstår mig själv.
Hon är som en syster, och tacksamheten för det,
kan banne mig aldrig uttryckas för ofta.

–

Idag, då hasar jag runt hemma i tjocksockar,
dricker kaffe & lyssnar på julmusik. Är det lördag så är det.
Men snart vankas det promenadtid med fyrfotingen, innan vi packar kappsäcken igen
och rullar mot Västerås för tränings & middagsdejt med Madde.

Det känns så skönt att November är slut, och att December förra veckan tog vid.
Med sina stjärnor & adventsljusstakar och med en mycket mysigare stämning än
Novembers mörka, gråa.

Hittills har årets sista månad bland annat bjudit på
julpyntande & mys hemma i Kungsör, en Kusin på besök,
väldigt fin julmarknad på Tidö Slott
& pannkaksmiddag hos favoriterna i Grillby.

Så årets sista månad har börjat väl,
och kommer förhoppningsvis fortsätta just så.
Fyllt med julmusik, mängder av tända ljus
och nedräkning till en innerligt efterlängtad
& välbehövlig ledighet.

Men först och främst,
så kör vi tisdag!

Jag har nog slagit något slags rekord i gäspningar idag – så vansinnigt trött.
Måndag, regn & en väckarklocka som ringer strax efter 5, lixom.
Kan man annat än längta tillbaka till helgen då?

Knappast. 

Tack och lov, livades dagen upp av middag
& ta-ikapp-surr med Matilda som kom förbi efter jobbet.
Vips, så blev måndagen inte så pjåkig, ändå!

Helgen!

Den spenderades i Lund tillsammans med Johan.
Många biltimmar, men så värt det.
Häng i vårt fina hotellrum, lite utforskande av Lund
(med kullerstenar, gamla byggnader & mysiga butiker… )
& så anledningen till vår roadtrip – bröllopsfest.
Rolig & välordnad sådan!

& så hotellfrukost, förstås.
Ä l s k a r att äta hotellfrukost.

–

Nehepp,
dags att åter ställa klockan på för tidigt
och pussa godnatt på Diezel som redan snarkar.

Natti natti, vänner  *

Torsdagmorgon, vaniljte &
Melissa Horns stämma ur i högtalarna.
Det hör ju hösten till. 

Veckorna rullar som vanligt på i snabb takt,
och November har hittills varit en förvånansvärt bra sådan.
Med snöglitter, kyla & tunga snöflingor som viskat om att det snart är advent.
Med besök av några älskade från norr, erbjudande om fast tjänst på jobbet efter nyår
& en känsla av att livet börjar landa.
Utöver det,
bland annat tjuvstart på glöggdrickande,
fotografering av väldigt små människor
& kvalitetstid med några av de
som får mig att må som bäst.

Nej, jag får nog konstatera det.
Att trots att plusgraderna & regnet nu är tillbaka
& aningarna om vinter har försvunnit för stunden,
så är November faktiskt inte så dumt, ändå.

Och nu,
nu tar vi torsdag & kör slutspurten mot helg.

Onsdagkväll, gäspningar.
Öppningsvecka på jobbet,
och därmed egentligen dags att sova.
Men,
lite lust att skriva infann sig.
Och att kika igenom bilderna
från helgen lite mer ordentligt.

Jag var ju på bal i lördags, nämligen.
Sist jag var på bal var vid studenten,
och jag har inte tänkt annat än att det skulle vara såväl den första som den sista.
Men se, så blev det inte.

För i lördags byttes Lundhagsbyxorna mot raka motsatsen,
och jag fick gå på bal tillsammans med Johan.
Han, 
den där brunögde som jag föll pladask för,
för ett tag sedan.

Och vilken fantastisk balkväll det blev!
Ja, hela dagen var faktiskt kalasfin.
Med start hos duktiga Sara för fix av hår & smink, så lyxigt att bli ompysslad.
Därefter på med klänning & klackar innan det vankades bubbel hos Linus & Linnea.
Vi rullade sedan vidare för en helkväll med
härlig stämning, god mat, skratt & dans i massor.

& det kändes lite,
som att plötsligt befinna sig i en av alla de där kostymfilmer jag sett,
där karaktärerna högtidligt glidit omkring i uniform & långa klänningar…

En toppenkväll,
kort & gott. <3

Livet & veckorna, rullar på i ett fasligt tempo.
Ibland måste jag påminna mig att stanna upp lite.
Andas. Njuta. Reflektera.

Över att livets pusselbitar börjar falla på plats.
Långsamt, och en i taget.
Men pusslet börjar ta form.

Och det är så vansinnigt skönt.

Förra helgen var härlig
& jag fick tid med några väldigt omtyckta.
Och såväl tid med vänner, som morotskaka,
höstiga promenader & någon att hålla i handen,
gör gott för själen.

Den gångna veckan,
har därefter spunnit vidare på ungefär samma härliga tema.
Med föräldrar på besök i södern,
skratt & ta-igen-prat med ett gäng som jag inte sett på så länge,
Bondesökerfrukväll, podlyssnande
& glädje över några minuters solsken,
efter dagar som aldrig tyckts ljusna.

Och nu,

Är det ju vips, fredag igen.
Fredag, och full fart mot en rolig helg!

Alltså, Ängsö!
Jag har verkligen missat hur fint det är där ute,
trots att jag bott i Västeråskrokarna några år nu.
Jag har ju dock mest hållit mig på andra sidan staden tidigare,
så det har väl sin förklaring.

Men, vilket smultronställe.
Klippor, skog, vatten.
Bästa kombon.

Bilder från förra helgen, när jag & Diezel mötte
upp bästisarna för lite häng just på Ängsö.
Johannas Asko följde med oss också,
en härlig prick!

–

Och nu, är det ju alldeles snart helg igen!
En prima helg blir det, eftersom det vankas finbesök
från Jämtland i form av en saknad tjej.

Först dock – jobb,
med fredagskänslan på topp!

Och så var det en ny vecka, igen.
Måndagstrött,
med önskan om att helgen
varit åtminstone lite längre…

Glad över en fin helg, är jag dock.
En helg med bland annat utflykter, sovmorgnar,
frukost utan stress, fotografering,
promenadtid i höstluft
& viktigast av allt,
kvalitetstid med några av de jag tycker allra mest om.

–

Lite tomt är det ju dock.
I och med att att Thor flyttade för några veckor sedan.
Han fattas, på många sätt. Men det känns ändå rätt.
Jag har inte tiden & möjligheten att just nu ge honom det liv han förtjänar.
Han är en liten arbetsmaskin, som trivs allra bäst när han får utlopp för det han skapt till – att valla.
Och så som min vardag ser ut nu, och kommer göra ett bra tag framåt, så kan jag inte ge honom det,
i den utsträckning han behöver.
Istället,
en understimulerad hund och en matte med ständigt dåligt samvete.
Nej, det är inte rätt för någon. Så Thor har flyttat nu.
Och jag vet att det blir bäst för oss båda.
Trots att hjärtat värker av saknad.

–

Och nu,
Septembers sista måndag, alltså
& dags att rulla mot jobbet.

Ha en fin höstdag, vänner.

Jag sitter och jobbar med bröllopsbilder ikväll,
& de är ju bara så himla fina tillsammans,
Åsa & Pierre.

–

Det slog mig också ,
att det redan är mitten av Augusti.
Mitten, och lite till, till & med…
Det är galet, faktiskt.
För det betyder att jag redan bott här nere två månader.
Två sommarmånader,
till bredden fullspäckade med jobb & aktiviteter
& flängande hit och dit.

Två sommarmånader,
som nu börja mynna ut i en höst med något lugnare tempo.
Jag ser verkligen fram emot kommande höstmånader,
med vandringsturer, doftljus, te, islandshästar,
halsdukar & färgglada löv…

Så, jo,
jag känner mig klar med sommaren för i år,
och redo för nästa etapp.

Det kommer bli en fin höst,
det här.