skogen.

Appropå ett inlägg som skrivits på Häromi.se gällande hundhälsa, så funderade jag över just det ämnet,
under morgonens promenad med prinsarna.
Jag funderade över det, medan de två galna sprang omkring
bland stenar och mossor, i en skog som badade i solljus.
Jag kan ibland få en släng av dåligt samvete, när jag ser hur många som är så duktiga att regelbundet kolla upp sina hundar hos kunniga hundfysioterapeuter, simträna, vibba och aktivt fysträna och massera sina hundar.
Dåligt samvete, för att jag är så himla dålig på just allt sådant.
På att aktivt jobba för att förebygga skador osv.

Men medan jag gick där i skogen, och såg mina hundar glatt härja omkring.
Så kände jag, att vi har ju klarat oss väldigt bra från skador, och de är i fin fysisk form ändå.
Utan att jag aktivt fokuserar på det, och trots att jag valt att prioritera både
mina pengar & tid på andra sätt.
De får långpromenera, träna och spendera mycket tid utomhus varje dag.
De får motionera på olika typer av underlag & springa i otrampad terräng. Springa i djupsnö vintrarna & simma i sjön på somrarna. Jag strävar alltid efter att hålla dem i lagom hull (vilket för mig innebär att de hålls ganska tunna för att inte bära på något extra), de har fina pälsar, är välmusklade och det blir överösta av kärlek varje dag.

Kanske, skulle de må ännu bättre om jag gjorde
fler aktiva val för att hålla dem i form genom andra typer av fysträning och dylikt.
Men så länge de är friska, rörliga, skadefria, glada och så pass jämnt musklade att jag själv inte känner något annat. Så puttar jag bort mitt dåliga samvete, och fortsätter såhär.

Med massor av tid i härliga skogar,
bland stenar och mossor.

Inlägget är i samarbete med Häromi