Vi har en lite annorlunda uppgift i skolan just nu, mot för vad vi brukar ha.
Att transkriptera ett samtal
(skriva ned vad som sägs & hur det sägs, vilka bokstäver som betonas osv, osv…).
Jag använder ett inspelat samtal mellan mig & en vän,
och OJ vad konstigt det är att sitta och lyssna på sin egen röst.
Det låter ju inte alls som jag själv tycker att det gör, i mitt huvud!
Så himla konstigt. Men ganska roligt,
samtidigt.
.jpg)
Så, det ägnade jag min onsdagseftermiddag till.
Att lyssna på mig själv genom hörlurar.
Och skriva ner allt, in i minsta detalj.
Ja. Det är ju också en sorts sysselsättning.
Antar jag.
Det, och att le brett och bli helt till sig av glädje,
över att mitt betyg på uppsatshelvetet äntligen lagts ut.
Högsta tänkbara. Väl Godkänt.
På den där texten som jag lagt så många stressiga & ångestfyllda dygn på.
VG, lixom. Och därmed, så är det bara 2 terminer kvar att klara nu.
Det är inte så ofta, men ibland,
då känner jag mig stolt över mig själv.
Idag, är en sån dag.
Så med den känslan, lämnar jag den här onsdagen,
och laddar för torsdag.
