mersmak.

Efter en helg i fårvallningens tecken ligger min energinivå för tillfället på minus.
Ligger nerbäddad i soffan och försöker samla helgens alla intryck som just nu ostrukturerat flyger omkring i hjärnan.
Jag har försökt samla på mig så mycket jag bara kunnat av det som sagts och gjorts, för jag vill verkligen lära mig mer om vallningen nu, ordentligt.
Med Diezel har det ju tidigare blivit lite sporadiskt och jag har inte riktigt satt mig in i det.
Men med Elvin känner jag att det verkligen är något jag skulle vilja lägga tid och energi på, och komma igång och träna regelbundet, då jag tror det skulle bidra mycket till att vår relation stärks ytterligare. Och så är det ju väldigt roligt såklart, fascinerande att de kan ha så starka drifter för något!
Lillpojken har skött sig fint under helgen, han är inte riktigt tänd på fåren ännu men jag tycker ändå det känns smått otroligt att han är så himla sansad inne hos fåren med tanke på hur han ofta kan vara annars.
Det kanske blir annat sen när poletten trillat ända ner, men som det känns nu så tror jag ändå inte att han kommer bli svår att nå fram till inne hos djuren.
Peter Nilsson är verkligen en toppenbra instruktör, gillar skarpt. Han ger alla sin tid, och hittar positiva saker hos alla hundarna.
Väldigt pedagogisk och kunnig därtill.
Hans ord om att jag hade en väldigt fin relation med min hund, och att Elvin är trygg med mig tack vare arbetet jag lagt ner på honom är nog det bästa med hela helgen.
Något att plocka fram de stunder det känns motigt!
Så glad att uppfödarLinda ordnat detta, och att nästan alla valparna var på plats.
Roligt att se både dem, och deras ägare!