Pommes frites krydda och höga krav

Dagen började med att jag tog första bästa kryddburk ur skåpen, helt säker på att det var kanel. Luktade dock lite konstigt när jag hällde det på gröten… Visade sig vara pommes frites krydda. Bra jobbat Sofie.
Börja om från början.

Dagen fortsatte som tur var inte i samma mönster, utan fortsatte med en lyckad ridlektion följd av en rolig med slitsam hovvårdslektion innan det var dax att åka hem.
Tisdagar är toppen!
Hem, äta, vila innan jag och hundarna gick en promenad ner på byn för att sitta barnvakt till systerdöttrar :)

När jag kom hem igen möttes jag av något som gav mig klump i magen.
Nämligen PM:et inför tävlingen… Usch.
10 starter i tvåan, det var faktiskt en till aussie också förutom Diezel!
Jag är hemsk när det gäller lydnadstävlingar. Är aldrig så nervös som då…
Beror väl på att jag ställer så höga krav på mig själv och hunden. Dumt är det, och jobbigt också för den delen. Jäkla nervositet!
   Diezel är ju bäst hur det än går, så varför kan inte bara försöka slappna av och ha kul med min hund inne på planen?
Tävlingsmänniska uti fingertopparna.
Nu tänker väl många – men varför i hela friden tävlar människan lydnad för då?
Ja, det undrar faktiskt jag också vid varje tävling.
Det är väl känslan efteråt som jag vill åt. Känslan efteråt, när man får höra att man tagit förstapris och att man faktiskt lyckats!
Diezel är ung, och har hela livet framför sig att plocka förstapris. Om han inte gör det nu så är det ju inte hela världen.
Egentligen.
Egentligen.
Ska försöka banka in det i huvudet fram till tävlingen, och bara försöka ha kul på planen!

Bloggen är bra. Man får skriva av sig lite

Om en månad fyller jag 18!  Helt sjukt!

Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *