och min osäkerhet är min brist.

På plats i Sundsvall igen efter några dagars bortavistelse. Nu är vi bara tre här, då Indra får stanna kvar i Östersund hos mina föräldrar ett tag. Men snart får jag träffa henne igen! :-)
Dagens tävlingar behöver vi knappt nämna, herr Diezelduff körde sitt eget race och gick upp ovanligt mycket i stress.
Vintern får gå till att klura på vilka knapparna som är de rätta att trycka på… Agility är då fan inte enkelt.!

Helgen har i alla fall varit toppen trots fortsatt uteblivna pinnar. Bästa tänkbara boende har vi haft hos Maja & co, med god mat, framtidsdiskussioner och skratt hela kvällarna. Massor av tack för helgen goa du! <3
Det där med framtid är förövrigt ett komplicerat ämne, mycket komplicerat till och med… Vi får se vart det slutar. Men mer om det en annan dag, när tröttheten är… lite mindre. Nu närmast väntar sängen, tröttare än tröttast efter en lång dag.

Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *