en sekund är jag evig.

Det är måndagkväll,
och efter en ganska trött & förvirrad start på jobbveckan,
passar det lite extra fint att varva ner framför elden.
Sprakandet från de virvlande lågorna blandas med julvisor.
Just nu, Koppången. Den är bara så himla fin.

Jag glädjer mig åt den mysiga helgen uppe i Övik. Hos Maja.
Och åt att snön fallit även här i södern. Det lyser upp,
och det är så mysigt när det knastrar under skosulorna.

–

Min blick fastnar i elden, nästan hypnotiseras.
Och jag funderar över året som snart har passerat.
Det som blev ännu ett år med flera stora förändringar.
Jag ser fram emot att blicka tillbaka,
& minnas.
Och ännu mer, ser jag fram
emot att blicka framåt mot nästa år!

Men,
ännu är det allt några Decemberdagar kvar.
Snöfyllda vinterdagar, förhoppningsvis,
att fylla med en himla massa
julmys & annat härligt.

–

…ett sken ifrån ljuset
bakom fönstrets välvda ram
har förenat de själar
som finns med oss här i tiden

Jag vet att de som har lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här

♡